Det här är något som Lovisaungdomarna Toivo Heiskanen, Pontus Eriksson, Erika Broman och Ida Felin känner igen sig i. De går alla sitt andra år i Lovisa gymnasium.
– Jag sover kanske tre timmar på en dålig natt. I skolan känns det helt okej men när jag kommer hem känns det som om jag skulle kunna sjunka ihop som en degklump på golvet, säger Eriksson.
De andra tre brukar inte heller sova de rekommenderade åtta timmarna per natt. För Heiskanen och Felin brukar det bli omkring sju timmar och för Broman högst sex timmars nattsömn till vardags.
– Jag brukar vara helt i sömnen hela skoldagen men när jag kommer hem blir jag pigg igen. På veckoslutet sover jag enkelt över tio timmar, kring elva–tolv, säger Heiskanen.
Broman och Felin brukar inte känna sig så trötta under skoldagen, men när de kommer hem så brukar de ofta sova en stund.
Det är provvecka som bäst, vilket påverkar sömnen för både Eriksson och Felin.
– Jag brukar nog ligga och vrida och vända på mig i sängen och fundera på hur provet kommer att gå, säger Eriksson.
– Ibland kan det hända att jag ligger längre och läser på prov, så då kanske jag börjar sova senare, säger Felin.
Lovisaunga sover sämre än andra
Att barn och unga i Lovisa sover för lite kom fram i enkäten Hälsa i skolan som gjordes i vår av Institutet för hälsa och välfärd THL. Enkäten görs i grundskolor och gymnasier i hela landet med några års mellanrum.
Av Lovisaeleverna i årskurs åtta och nio samt de unga som studerar i stadens gymnasier så sover omkring 44 procent mindre än åtta timmar till vardags. Procentandelen Lovisaelever i åttan och nian som sover för lite är större än i resten av landet.
Jämfört med 2021 då undersökningen senast gjordes så har flickorna i åttan, nian och gymnasierna börjat sova mer än tidigare, men över hälften av pojkarna i gymnasierna sover fortfarande mindre än åtta timmar på vardagar. Unga behöver ungefär 8–9 timmar sömn per natt.
– Vi lever i en digital ålder, alla är på sina skärmar och det påverkar hur man sover. Det är mycket stress i skolan. Jag har inte svaret på varför vi sover för lite, men det är min hypotes, säger Pontus Eriksson.
Även Toivo Heiskanen nämner telefonen som en orsak till att han sover för lite.
– Någon borde säkert ta telefonen från mig. Och skolan borde börja senare, säger Heiskanen.
För honom börjar de flesta skoldagarna 8.30. Han tycker klockan 10 skulle vara en lämpligare tid.
Att börja skoldagen senare är ett förslag som kommit upp tidigare i olika sammanhang då det talats om hur barn och unga orkar i skolan.
Förslag om hemkomsttider ratades
En arbetsgrupp i Lovisa, med namnet det sektorsövergripande styrnings- och servicenätverket för unga, har också funderat på lösningar. Sedan våren 2023 har gruppen diskuterat om man borde rekommendera gemensamma hemkomsttider för skolelever till stöd för föräldraskapet.
”Idén uppstod då man märkte att skoleleverna är allt tröttare i skolan. Det är viktigt att barn och unga har goda familjerelationer. Tid tillsammans med vuxna närstående samt tillräckligt med sömn hjälper barn och unga att orka”, skriver arbetsgruppens ordförande Kirsi Kinnunen i ett pressmeddelande. Hon är direktör för centralen för bildning och välfärd i Lovisa.
Kinnunen påpekar att sömn och vila är särskilt viktiga för barn och unga eftersom de gör det möjligt att lära sig nytt och komma ihåg det man lärt sig. Dessutom har unga ett större behov av sömn än vuxna.
Då gruppen diskuterat problemet med för lite sömn har det flera gånger lyfts fram oron över störande beteende hos unga på kvällar och veckoslut. Tanken var att rekommendationen om hemkomsttider skulle hjälpa föräldrarna att sätta gränser och främja ungdomarnas välbefinnande.
Ungdomsfullmäktige, skolornas rektorer, äldrerådet och rådet för personer med funktionsnedsättning, arbetsgruppen för främjande av hälsa och välfärd samt några föräldraföreningar har gett utlåtanden om ärendet.
På basis av utlåtandena drog arbetsgruppen slutsatsen att det ännu inte finns anledning för staden att ge rekommendationer, men att det är viktigt att påminna föräldrarna om att barn och unga behöver tillräckligt med sömn och tid med sin familj.
”En betydande andel av ungdomarna lider av otillräcklig sömn, i synnerhet under skolveckan. Detta beror på att de går och lägger sig allt senare och måste vakna tidigt för att gå till skolan”, konstaterar Kinnunen.
Tanken på gemensamma hemkomsttider går inte riktigt hem bland gymnasieungdomarna heller.
– Jag vet inte om de skulle följas. Det kanske är en bra idé för yngre men när man blir äldre så kanske det inte funkar mer, säger Ida Felin.
Pontus Eriksson tror överhuvudtaget inte att det är hemkomsttiderna som är problemet.
– Det är ju de där attans telefonerna. Men jag tycker inte att vi borde ha en rekommendation om det heller utan bara undervisa mer om det, inte tvinga folk att komma hem tidigare eller använda sin telefon mindre, säger Eriksson.
Att man hänger med näsan vid mobilskärmen långt efter läggdags är knappast ett problem enbart för barn och unga, utan något även många vuxna gör. Lovisaungdomarna sitter inte på någon magisk lösning till hur vi ska bli av med skärmberoendet.
– Det får du fråga Petteri Orpo om han kan fixa det i sitt regeringsprogram, skämtar Eriksson.