Det var ingen lätt uppgift att få Bratislavaborna att ställa upp på intervjuer om hur de resonerar inför valet. Men jag fäste mig speciellt vid en kvinnas kommentar.
– Robert Fico är en erfaren politiker, men jag tror inte att han för med sig någonting gott, sa hon.
Med två tidigare premiärministerjobb i bagaget, kan man med fog säga att han är erfaren.
Efter att den tidigare regeringen kollapsade förra året, och ett förtida val utlystes, var det med löften om lag och ordning som Robert Fico kunde locka till sig en frustrerad väljarkår.
Slovakernas ilska handlar mycket om den ekonomiska nedgången efter covidkrisen och krigsutbrottet i Ukraina.
Turbulens är inget nytt för den slovakiska politiken och inte heller för den 59-åriga veteran politikern som för fem år själv tvingades avgå.
Det skedde efter massprotester på grund av mordet av en journalist som hade undersökt kontakterna mellan Ficos regering och den italienska maffian.
Kommer Fico att förverkliga sina vallöften?
Hans följande drag blir nu att försöka bilda en majoritetsregering med andra konservativa krafter från de mindre partier som klarade av 5-procents spärren.
Åsikterna har varit delade om valsegraren verkligen kommer att genomföra den Rysslandsvänliga politik som har utlovats i valkampanjen.
Den populistisk linje som Fico har hakat på går hand i hand med slovakernas pro-ryska åsikter, närda av de ryska påverkanskampanjer som landet har utsatts för.
Slovakien ska stoppa sina vapenleveranser till Ukraina och se till att det krigshärjade landet varken blir EU- eller Natomedlem, var valsegrarens löfte.
Och i de mest pessimistiska bedömningarna kommer en tredje period med Fico vid makten inte bara att rasera stödet för Ukraina.
Det kommer också att drabba mediefriheten, jämlikheten och domstolarnas oberoende, helt i linje med vad som har skett i Ungern, menar man.
Men Slovakien är inte Ungern eftersom det slovakiska parlamentsvalets segrare inte kan regera ensam med sina dryga 23 procent av rösterna.
Politikens framtid avgörs av de koalitionspartner som ska hittas bland flera småpartier.
Dåligt skött ekonomi kan vara avgörande
Ekonomiskt har landet eurozonens största budgetunderskott, där prognosen ligger på 7 procent av BNP.
Slovakien är alltså starkt beroende av EU-pengar och av investerares tillit, vilket kan lägga sordin på framtida slovakiska utspel inom unionen.
Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg sade i fredags att han å sin sida var övertygad om att både Slovakien och Polen kommer att fortsätta sitt stöd till Ukraina trots den hårda valretoriken.
För blickarna vänds nu mot Polen som håller sitt parlamentsval om två veckor.
Till skillnad från slovakerna är polackerna inte ryssvänliga, men bråket om spannmålsexporten har höjt Polens tonläge mot Ukraina på ett markant sätt.
Och inom EU-maskineriet finns det fortfarande en oro för vad en förstärkt östlig falang kan ställa till med.