Då man kommer in till Joachim Högväg och Jenny Lindholm är det inte mycket som avslöjar att huset som ligger invid Malax å tidigare var en skola.
Plastmattorna som täckte golven är bortrivna och ett rutigt trägolv välkomnar en då man stiger in i hallen. I taket hänger inte längre lysrör utan loppisfyndade lampor.
Paret flyttade in för sex år sedan och bor i huset tillsammans med sina två barn.
Även om inredningen vittnar om att det bor en familj i huset, är det fortfarande samma antal kvadratmeter som ska värmas upp som då det fanns elever i Tuv skola.
”Prissättningen ologiskt”
– Det är klart att om man har ett stort hus så lönar det sig att hålla koll på sin förbrukning, säger Joachim.
Själv håller han noga koll på elpriset och är mycket kritisk till hur dagens elmarknad ser ut.
– Prissättningen på elmarknaden tycker jag är sjuk. Om 99 procent av elen tillverkas till ett lågt pris och en procent kostar 100 gånger mer så måste man betala det dyra priset för all el. Det är totalt ologiskt i mitt huvud.
Mekanismen som avgör priset på elmarknaden kallas för marginalprissättning. En stormig dag kan till exempel vindkraften täcka 99 procent av elbehovet, men det behövs ändå en procent gas för att täcka det totala behovet. Priset på el bestäms då enligt vad gasen, som är dyrare, kostar.
Sänker temperaturen och eldar i kakelugn
Joachim och Jenny och har gjort sitt bästa för att hålla kostnaderna nere.
Det första de gjorde efter att ha tagit över huset var att göra sig av med oljepannan och i stället installera en bergvärmepump.
För ett par år sedan deltog de i ett projekt där energitekniken vid Åbo Akademi installerade energimätare för extra övervakning av bergsvärmesystemet.
Nu känner båda att de har bra koll på elförbrukningen i huset.
– Jag har spenderat en hel del tid på olika nätforum för att få pumpen att gå så bra som möjligt. Det har hänt att jag suttit uppe på nätterna och kodat olika system för att få den att gå jämnare. Då prishöjningen kom förra året så kändes det bra att redan ha koll på läget, säger Joachim.
Vad har ni gjort för att hålla kostnaderna nere?
– Vi har sänkt inomhustemperaturen i hela huset. Förra vintern sänkte vi temperaturen mest på nedre våningen och bodde på vinden. Det behöver inte vara 25 grader inomhus. Med långkalsonger, yllesockor och en varm stickad tröja kan man spara in en hel del, säger Joachim.
I huset fanns tidigare flera kakelugnar som renoverats bort under åren.
Sedan de flyttade in har paret lagt in en kakelugn på nedre våningen och en på vinden. I uthuset står en tredje och väntar på att bli upplockad.
– Då det är som kallast eldar vi varje dag, morgon och kväll, säger Jenny.
Cirka 500 kvadratmeter ska hållas varmt
Att huset tidigare var en skola har enligt Högväg inte orsakat några extra utmaningar då det gäller att spara el.
Bostadsytan är ungefär 500 kvadratmeter. Fjolårets elförbrukning låg på 17 500 kilowattimmar.
– Huset drar inte så mycket som man kan tro med tanke på hur stort det är. De stora volymerna gör att när huset väl är uppvärmt så tar det ganska länge innan det märks att man sänker värmen. Då vi har så mycket yta kan vi också välja att ha det svalt i vissa rum utan att det påverkar oss så mycket.
Hallen är det utrymme där man ännu måste göra något. Värmeelementen där är dimensionerade för den oljepanna som tidigare fanns i huset och räcker inte till nuvarande system.
Hallen blir därför kall på vintern och nästa år hoppas man kunna installera golvvärme.
Halverade sin elräkning
Det var i oktober i fjol som flera elbolag kraftigt höjde sina priser på grund av läget på energimarknaden i Europa.
Vasa Elektriska höjde priset på el till 29,90 cent per kilowattimme. Efter hård kritik från konsumenterna sänkte man i december priset till 19,87 cent per kilowattimme.
Jenny och Joachim hade ett fast elavtal under förra vintern och betalade då det var som kallast 500–600 euro per månad för elen.
I mars valde de att avsluta sitt fasta avtal och istället att satsa på ett rörligt elavtal, alltså börsel.
Jag tycker inte att det är stressande utan motiverande att följa med priset och försöka spara några cent
Jenny Lindholm
Den månaden landade elräkningen på ungefär 300 euro. Skulle de ha haft kvar sitt fasta avtal hade räkningen varit det dubbla, nästan 600 euro.
Så här långt har de varit mycket nöjda med valet.
– Det har gått jättebra. Vi har en smart värmepump som varje dag automatisk kollar upp elpriset och ställer in användningen enligt hur dyr eller billig elen är, säger Joachim.
– Vi har under den här tiden båda varit vårdlediga med vår son. Då någon av oss varit hemma på dagarna har vi haft möjlighet att kunna välja att tvätta och diska då det är som billigast. Jag tycker inte att det är stressande utan motiverande att följa med priset och försöka spara några cent, säger Jenny.
Joachim håller med.
– Det är roligt att se att barnen också är intresserade. Leia som är fyra år brukar fråga hur dyr strömmen är och om vi kan gå och bada eller inte.
Satsar på rörligt pris också på vintern
Att följa med elpriset under årets varmaste månader har gått bra, men paret känner ändå en viss oro nu då vintern kommer emot och elpriserna väntas stiga.
Energiexpert Peter Lund, professor vid Aalto-universitetet, säger till Svenska Yle att elmarknaden ser stabilare ut än förra hösten.
Men oavsett om man har elkris eller inte så går elpriset uppåt då det blir kallt.
Vill man vara på den säkra sidan är rådet att välja ett fast pris på vintern och satsa på börsel mot våren.
Sedan kan det också ske oväntade saker som det misstänkta sabotaget mot en gasledning mellan Finland och Estland här i veckan som kan få konsekvenser för elpriset.
Trots osäkerheterna väljer Joachim och Jenny ändå att fortsättningsvis satsa på att försöka hålla elräkningen så låg som möjligt genom att följa med elpriset.
– Jag har läst på och marknaden verkar lugnare än i fjol. Men senast idag då priset var ganska högt funderade jag om vi borde tänka om och ta ett fast avtal. Men det har ju gått bra så här långt så vi kör, säger Joachim Högväg.
– Vi kan ju alltid byta tillbaka om det visar sig att priset blir för högt. Men i och med att vi har så bra koll på läget tycker jag att vi har förutsättningarna för att klara det. Skulle man inte veta varför elräkningen ser ut som det gör skulle det vara mer oroande, säger Jenny.
Då det gäller att ha koll på elmarknaden tycker Joachim att man borde göra det lättare för vanliga konsumenter att följa med.
– Det finns bra plattformar på nätet där man kan följa med, men tröskeln att göra det för någon som inte är lika intresserad som jag är ganska hög. Det kan också vara komplicerat att förstå all data från elmarknaden.
– På samma sätt som vi får väderrapporten varje dag tycker jag att man både i radio och i tidningen kunde börja berätta om hur elutsikterna ser ut. Att någon som är insatt kunde berätta hur dyr elen blir i veckan och framförallt varför priset ser ut som det gör.