Stämningen var förväntansfull sent på torsdagskvällen då FM-ligans ordförande Heikki Hiltunen tog plats framför medierna. Ligaklubbarna hade precis innan, under ett utdraget möte, lyckats komma överens om att återinföra kvalet mellan FM-ligan och Mestis.
Beskedet var att FM-ligans jumbolag och Mestis vinnare från och med våren 2025 sinsemellan gör upp om en ligabiljett.
Nyheten i sig välkomnades förstås av alla idrottsromantiker. Själv hör jag till kategorin som tycker att FM-ligan gör alldeles för lite och alldeles för sent.
Det är svårt att tala om en stor reform då grundserieavslutningen även i fortsättningen kan bli en transportsträcka för många bottenlag i ingenmansland, förutsatt att jumbolaget är avhängt i god tid.
Om bottenstriden däremot är jämn kan det bli bra. Lagen värvar spelare inför transferdeadline i stället för att släppa dem, och publiken hittar till matcherna. Kapprustning i bottenskiktet kommer förstås till ett pris som heter ekonomisk risk, men det hör idrotten till.
Det intressanta under presskonferensen var det vaga eller det som kunde läsas mellan raderna.
Hiltunen upprepade vid ett antal tillfällen att diskussionen har varit saklig och besluten enhälliga. Att Hiltunen var så mån om att understryka det betyder på ren svenska att det var svårt att komma överens, men att klubbarna lyckades enas om en kompromiss.
Ligan är uppdelad i större och mindre klubbar med olika intressen. Storklubbarna förespråkar en mindre och konkurrenskraftig liga, medan frågan är av existentiell karaktär för de mindre klubbarna.
Ligan har, med sina 15 lag, växt sig på tok för stor. Klubbarna i Schweiz och Sverge har helt andra ekonomiska muskler, samtidigt som deras toppligor består av ett färre antal lag: 14 stycken. Den finländska modellen har resulterat i en urvattnad liga med dålig konkurrenskraft, ett problem som till råga på allt är svårt att åtgärda.
Dessutom torrlägger en stor FM-liga den näst högsta serienivån. Mestis har ändå fått ett temporärt uppsving i och med Kiekko-Espoos (2020) och Jokerits (2023) comebacker.
FM-ligans lagantal är 15 från och med säsongen 2025–26, förutsatt att Kiekko-Espoo inte hissas upp redan inför säsongen 2024–25. Om Kiekko-Espoo – mot förmodan – får en ligalicens redan nästa år består ligan av 16 lag från och med säsongen 2025–26.
Hiltunen meddelade att FM-ligan inte kommer att ersätta klubbar som av egen vilja hoppar av. Ett väsentligt besked som betyder att det finns en stark vilja att minska antalet ligalag. Det finns förutsättningar för en liga som i framtiden består av färre än 15 klubbar.
Ligaordföranden antydde flera gånger att det finns en eller flera klubbar som har funderat på att starta om. Han sa att tröskeln för ett frivilligt kliv ner till Mestis är lägre om det senare finns en realistisk möjlighet till comeback.
Kiekko-Espoo spelar knappast i ligan hösten 2024
Den huvudsakliga orsaken till att FM-ligan nu agerar, och att småklubbarna tvingats upp ur sina skyttegravar, är att både Kiekko-Espoo och Jokerit i Mestis knackar på ligadörren.
FM-ligan var pressad att göra någonting och småklubbarna kunde leva med att ligans jumbolag i fortsättningen riskerar att degraderas via kval.
På vissa håll fanns det kanske förväntningar på en betydligt större seriereform. Det går ändå inte att förvänta sig beslut som gynnar finsk ishockey i det stora hela då småklubbarna agerar ur ett existentiellt perspektiv. Problemet är det statiska ligaupplägget som klubbarna och förbundet själva har skapat.
Torsdagens samlade besked tyder på att antalet ligalag var en ytterst prioriterad fråga för storklubbarna. Ligan ska inte växa, snarare krympa.
Därför känns det självklart att Kiekko-Espoo blir utan licens till säsongen 2024–25. Om Kiekko-Espoo skulle beviljas licens skulle antalet ligalag från och med säsongen 2025–26 nämligen vara 16 i stället för 15.
Kiekko-Espoo har ändå lyckats sätta press på FM-ligan. Därför gick ligan nyligen, av juridiska skäl, med på att åtminstone formellt behandla en ligaansökan av Kiekko-Espoo för säsongen 2024–25.
Det är ändå uppenbart att Kiekko-Espoos konfrontationsvilja inte gynnar klubben då licensansökan behandlas.
I licensvillkoren står det att klubben under flera säsonger ska ha haft en operativt lönsam verksamhet.
Kiekko-Espoos färska bokslut visar på en omsättning på en knapp miljon – och på en förlust på cirka 400 000 euro. Då FM-ligan inte vill utöka antalet ligalag kommer ansökan snabbt att kunna förkastas.
Det finns dessutom en risk i att ta in klubbar vars ekonomi står och faller med mecenater som pumpar in pengar i en förlustbringande verksamhet. Kiekko-Espoos föregångare Blues levde i många år på Jussi Salonojas inskjutna pengar och gick i konkurs 2016.
Hur länge tar det för Jokerit?
För Jokerit är ligans beslut intressant. Klubben har sedan tidigare deklarerat att målet är en ligaplats till säsongen 2025–26. Det kräver att laget först tar hem Mestis och sedan även vinner kvalet mot ligajumbon.
Även om Jokerit har stora resurser för att vara en Mestisklubb kan ligaavancemanget dröja rejält. Det är inte busenkelt att vinna tre slutspelsserier i Mestis – och därefter ett kval mot en klubb med ligaresurser.
Det är fullt möjligt att Jokerit inte spelar ligahockey på 2020-talet och att boomen som har fötts hinner dö ut. Räkna med frustration även på andra ligaorter om en publik- och pr-tillgång som Jokerit fastnar i Mestis.
Är det helt säkert att FM-ligan har tålamod och inte tummar på principen att det bara är kvalsegrar som räknas? Eller kan bakdörren ändå öppnas för Helsingforsklubben?