De som jobbar inom vården stannar oftare hemma på grund av sjukdom än andra arbetstagare. Som mest handlar det om över 30 dagar per år i medeltal.
I praktiken finns det skillnader mellan medeltalen av sjukfrånvaron i olika typer av vårdyrken, men i de flesta fall ligger det ordentligt över 20 dagar per år.
För flera kontorsjobb ligger medeltalet nära tio dagar per år.
Om man räknar med att det finns 80 000 sjukskötare och närvårdare motsvarar deras sjukfrånvaro drygt 9 000 heltidsjobb per år inom vården. Det kan jämföras med att antalet öppna arbetsplatser inom vården varierar mellan 2 000 och 3 000.
Därför skulle en halvering av sjukfrånvaron rent matematiskt räcka till för att lösa vårdarbristen.
Understatssekreterare Elina Pylkkänen på Arbets- och näringsministeriet konstaterar ändå utan omsvep att en halvering inte är realistisk.
Ministeriet vill ändå gärna hitta sätt att minska sjukfrånvaron för att lätta på bristen på sjukskötare och närvårdare.
– Det finns åtgärder som vi har prövat som visar att det finns möjligheter att minska sjukfrånvaron, säger Pylkkänen.
Svårare för vårdanställda att jobba krassliga
Det är inte bara Finland som tampas med sjuk vårdpersonal. Mönstret upprepar i sig i land efter land och är mycket tydligt i andra nordiska länder.
Vårdpersonal arbetar hela tiden i kontakt med andra sjuka människor. Därför drabbas de oftare än många andra av olika smittor och sjukdomar sprider sig lätt på arbetsplatsen.
Annina Ropponen som är forskningsprofessor på Arbetshälsoinstitutet säger dessutom att det kan vara mycket svårare att utföra arbetsuppgifter inom vården än i andra jobb om man är sjuk.
– Om du har ont i ryggen eller axeln kan det vara omöjligt att arbeta i ett yrke som kräver bra funktion. Skrivbordsarbetare kan lättare justera sitt arbete eller arbeta på distans.
Dessutom har bristen på sjukskötare och närvårdare lett till en ond spiral.
Då en märkbar del av personalen på en vårdenhet är sjukledig belastas den delen av personalen som är på jobb extra mycket.
– Det är ett mentalt stressigt arbete då det är brist på vårdpersonal. De hinner till exempel inte med alla patienter, säger Elina Pylkkänen.
Överbelastningen leder till att fler vårdanställda blir sjukskrivna, vilket i sin tur ytterligare ökar belastningen på dem som är kvar.
Deltidsjobb är ett problem
Elina Pylkkänen säger också att det är ett problem att många inom hälsovården, socialsektorn och utbildningssektorn arbetar deltid.
– Mycket skulle lösas om de skulle öka sin arbetstid från deltid till heltid. Men om arbetskraftsbristen är konstant betyder det att de ofta blir utmattade, och då minskar de lätt på sin arbetstid eller blir sjukskrivna för att de inte orkar arbeta.
Annina Ropponen tycker att man ska förbättra arbetstiderna inom vården så att de anställda får tillräckligt med vila mellan två arbetspass.
– Vi behöver också bra ledarskap inom hälsovården så att de anställda får stöd från sina chefer. Vi vet att det är mycket viktigt att de som arbetar inom sjukvården känner att de kan påverka sitt arbete.
Eftersom också andra länder tampas med samma problem hoppas Elina Pylkkänen att experter i olika länder kunde hjälpas åt att hitta lösningar.
Enligt henne behövs det flera olika åtgärder för att inte bristen på sjukskötare och närvårdare ska bli ett verkligt stort problem i framtiden.
Det gäller att öka branschens popularitet så att utbildningsplatserna blir fyllda, och att locka arbetskraft från utlandet.
– Jag tror att de som studerar till dessa yrken hoppas på möjligheter att utvecklas i karriären och att lönen ska öka med ansvaret. Det är viktigt att man kan lita på en karriärutvecklingsmöjlighet också inom vården.
Enligt Pylkkänen finns de största utmaningarna bland arbetsgivarna och arbetsledningen.
– Jag tror att de som studerar till dessa yrken hoppas på möjligheter att utvecklas i karriären och att lönen ska öka med ansvaret. Det är viktigt att man kan lita på en karriärutvecklingsmöjlighet också i dessa branscher.