Den senaste Pisa-undersökningen borde få alla varningsklockor att ringa. Var femte niondeklassare läser så dåligt att det blir väldigt svårt för dem att studera vidare efter grundskolan. Nu pekar många på smarttelefonen.
Forskning visar att mobiltelefonen förstör vår koncentrationsförmåga och vår uthållighet. I Slaget efter tolv diskuterade man på måndagen om vi har varit för naiva när det gäller mobiltelefonerna?
I debatten möttes professorn i småbarnspedagogik Mirjam Kalland från Helsingfors universitet, Linda Mannila biträdande professor i datavetenskap vid Helsingfors universitet och Cristina Andersson som är expert på robotik och artificiell intelligens.
Sverige inför mobilförbud – kanske inte så dumt...
I lördags, bara några dagar efter att Pisa-rapportens dåliga resultat hade publicerats, meddelade Sveriges regering att skolan ska bli helt mobilfri, också på rasterna.
Mirjam Kalland menar att mobiltelefonerna knappast är huvudorsaken till de försämrade Pisaresultaten men att ett mobilförbud i skolorna ändå kan vara ett ganska klokt drag av Sverige.
– Forskarvärlden är ganska enig om att redan närvaron av en mobiltelefon, även om den är i väskan, stör koncentrationen. Det stör inlärningen, minnesfunktionerna och koncentrationen. Genom att förbjuda telefonen så skapar man utrymme för inlärning, säger Kalland.
...men kanske förbudet först och främst borde gälla vuxna?
Mirjam Kalland påpekar att det samtidigt finns färsk data på att det finns stora skillnader i språkinlärning och matematiska kunskaper hos femåringar. Hon menar att vi därför bör se över användningen av digitala verktyg redan i de tidiga åren.
Mitt största bekymmer är föräldrarnas användning av digitala medel
Mirjam Kalland
– Mitt största bekymmer är föräldrarnas användning av digitala medel. Både när det gäller deras fokus och uppmärksamhet på sina barn, det har visat sig att till och med olyckorna ökar för att föräldrarna helt enkelt inte är uppmärksamma på vad småbarnen gör. Det stör interaktionen mellan förälder och barn vilket kan leda till sämre anknytning.
Kalland konstaterar att digitala verktyg dessutom ges till små barn som inte borde vara i kontakt med digitala verktyg överhuvudtaget som en slags napp eller barnvakt.
– Hur kan vi skydda barnen från en skadlig digital användning och istället stärka deras språk så tidigt som möjligt.
Digitaliseringen svepte in utan att vi hann med
Cristina Andersson som jobbat med robotik och artificiell intelligens i tiotals år håller med Mirjam Kalland och konstaterar att det är svårt att hitta en enskild syndabock till de försämrade Pisa-resultaten.
– Men vi var kanske inte beredda på att digitala medel skulle komma in så starkt i skolorna, menar Andersson. Vi har inte tänkt på att det är en jättestor transformation som skett då digitaliseringen kom in i våra liv.
Andersson menar att digitaliseringen har svept in i vår vardag utan att någon hunnit reflektera över hur det kommer att inverka på och förändra våra liv.
– Vilka scenarier finns det för våra barn som nu använder de här digitala medlen? Det borde vi tänka på lite mer, säger Andersson som berättar att hon själv försöker undvika att ta fram mobilen då hon umgås med sitt två-åriga barnbarn.
Cristina Andersson säger också att vi har en högtutbildad lärarkår i landet, men de är ännu inte så duktiga på det digitala och vad man verkligen kan använda det till.
”Demonisera inte digitala verktyg”
Linda Mannila som är biträdande professor i datavetenskap vid Helsingfors universitet säger att det är ”jättepositivt på alla sätt och vis” om lärarna får bättre befogenheter att ta bort mobilerna ifall de skapar oro på lektionerna.
– Men diskussionen blir så lätt polariserande, att ”nu ska vi ha bort mobiltelefonen helt och fullt” och det har jag som datavetare svårt med. Det kan bli så att man demoniserar hela digitaliseringen. Att allt det digitala är av ondo.
Mannila tillbakavisar påståenden som säger att det inte finns bevis på att digitala verktyg skulle vara till nytta. För det finns det absolut säger hon.
Det kan bli så att man demoniserar hela digitaliseringen. Att allt det digitala är av ondo
Linda Mannila
– Att vi skulle få en nyanserad diskussion och inte dra alla digitala verktyg över en och samma kam.
Mannila konstaterar också att följande Pisa-undersökning som kommer år 2025 kommer att mäta digitala färdigheter.
Pisa-nedgången knappast telefonernas fel
Hon tillbakavisar också påståenden som nu cirkulerar i offentligheten om att nedgången i Pisa-resultaten skulle sammanfalla med den tidpunkt då smarttelefonerna blev vanliga, ungefär år 2007.
– Det är svårt att se att det skulle finnas ett orsakssamband där när det gäller barnen. Däremot kanske det var vi vuxna som 2007 i allt högre utsträckning började fokusera på telefonen och samtidigt glömde bort sådant som vi tidigare gjorde i hemmen, som till exempel högläsning för barnen, funderar Mannila.
Hon uppmanar alla vuxna att ta sig en funderare på om också de själva borde begränsa sin skärmtid ifall de anser att barnens tid på mobilen ska begränsas.
Klarar du själv av att begränsa din egen användning av mobiltelefonen? Vilka begränsningar i mobilanvändningen tycker du att man kunde införa för vuxna? Svara gärna i kommentarsfältet!