Allt färre pojkar i årskurserna 5 och 8 har låg fysisk funktionsförmåga och pojkarnas uthållighetskondition och rörlighet har förbättrats jämfört med tidigare mätningar. Också flickornas mätresultat har förbättrats en aning sedan i fjol.
Ännu har dock drygt 38 procent av eleverna så dålig fysisk funktionsförmåga att de har svårt att orka med vardagen.
”Det är viktigt att uppmärksamma de elever vars funktionsförmåga har försämrats. En tillräckligt bra fysisk funktionsförmåga främjar hälsan, inlärningen och elevernas hälsa”, säger Moves utvecklingschef Mikko Huhtiniemi vid Jyväskylä universitet i ett pressmeddelande.
Mätningarna är en del av undervisningen
Move-mätningarna är en del av gymnastikundervisningen för elever i årskurserna 5 och 8 och mätningarna består av sex delar där man mäter elevernas kondition, rörlighet och motoriska färdigheter.
Syftet med mätningen är att uppmuntra barn och unga att ta hand om sin fysiska funktionsförmåga.
I höstens mätning rapporterades sammanlagt över 111 000 elevers mätresultat.
Elever i stan har bättre resultat än elever på landsbygden
Mätningen visar igen på en märkbar skillnad mellan olika kommuner och välfärdsområden. Det samma gäller fjolårets mätning.
Elever i årskurserna 5 och 8 som bor på tätorter i stadsmiljöer har en klart bättre funktionsförmåga än elever som bor på mer glest bebodda områden.
Rapporten lyfter fram att resultaten i sin helhet är bättre än riksgenomsnittet i välfärdsområdena i Västra Nyland, Birkaland, Norra Österbotten och Mellersta Finland och i Helsingfors
I Mellersta Österbotten, Lappland, Kymmenedalen, Satakunta och Kajanaland var resultaten svagare än genomsnittet.
– I stadsmiljöer finns kanske fler motions- och hobbymöjligheter och kortare avstånd till skolor och hobbyer. Det gör att man sitter mindre i bilen eller i kollektiva färdmedel. I stan kan man lätt nästan av misstag samla på sig aktiva steg och det förbättrar funktionsförmågan, säger Huhtiniemi till Yle Uutiset.
Huhtiniemi säger också att barn som bor i städer kan ha ett större socialt nätverk, det vill säga fler kompisar än barn som bor på landsbygden och det gör att man kanske har fler personer att motionera och röra på sig med.
”Hoppas att familjerna diskuterar sina motionsvanor”
Huhtiniemi tror att det att man allt mer har talat om barns och ungas motion och funktionsförmåga i offentligheten har påverkat mätresultaten.
I en del kommuner har det också satsats mer på olika motionsklubbar och på motionsrådgivning.
– Move-mätningens resultat har också kommunicerats till hemmen, och då hoppas jag att familjerna har diskuterat sina motionsvanor hemma, säger Huhtiniemi till Yle Uutiset.