Småbarnstid och sömn är många gånger en ekvation som är svår att få ihop. Men enligt experter handlar det ofta om rutiner under vakentiden som behöver ruckas för att nattsömnen ska bli bra. Småbarns sömnproblem har inte tilltagit över tid.
Det är vanligt att riktigt små bebisar behöver få mat med några timmars mellanrum dygnet runt, men på natten ska man inte umgås. Bebisen borde genast fortsätta sova då ammandet är undanstökat.
Anne-Maj Granskog jobbar som hälsovårdare på barnrådgivningen i Vasa och har en lång erfarenhet av att hjälpa föräldrar i familjer där sovandet har blivit ett problem.
Hon poängterar att samma råd inte hjälper alla då det gäller småbarns sömnproblem.
Det finns olika slag av sömnproblem: för en del barn tar insomnandet väldigt lång tid, för andra barn kan insomnandet gå hur lätt som helst men efter ett par timmar vaknar barnet flera gånger längs natten, eller kanske vaknar barnet mycket tidigt på morgonen.
Den som haft småbarn vet också att dygnstidtabellen kan förändras mycket snabbt. Just då man vant sig vid att bebisen somnar en viss tid på kvällen eller sover dagssömn en viss tid på dagen, kan allting vara på ett helt annat sätt följande vecka.
Ofta brukar föräldrar söka hjäp då de själv börjar vara så trötta så vardagen går som i dimma.
”Viktigt att reda ut helheten innan man börjar ge råd”
Granskog brukar börja med att reda ut hur familjens vardag ser ut: hur mycket lek och utevistelse finns det i dagen, äter barnet tillräckligt och hur ofta, hur mycket samvaro med föräldrarna får barnet under dagen, somnar barnet bra till dagssömn och hur länge sover barnet på dagen?
Hon kartlägger också vad det är som hållit barnet vaket – hur fungerar magen, har problemen funnits sedan födseln, har barnet hållit föräldrarna vakna då det varit sjukt, har barnet reflux, hur fungerar tarmen, har barnet ont i öronen?
Sådana saker måste redas ut innan man tar itu och testar olika metoder som kan göra sömnen bättre.
Orsaken till orolig sömn hos barnet kan vara att hen vill vakna och kolla upp om allt är likadant som vid insomningen eller om något är borta.
Sitter pappa fortfarande vid sängen, är mammas hand fortfarande där, finns det någon som ger mig tutten genast då jag vaknar, finns det någon som lägger ner mig då jag vaknat och stigit upp?
– Barnet borde hitta sin egna trygga insomningsteknik som föräldrarna kan stödja, sammanfattar Granskog.
Rutiner under dagen är en mycket viktig grund för att barnet ska känna sig lugnt och tryggt på natten.
Granskog poängterar att det är viktigt för henne att se helheten i familjen då hon reder ut sömnproblem och försöker hitta lösningar.
I familjen kan det vara jobbigt att ändra på rutiner, speciellt då föräldrarna är dödströtta efter flera månaders vakande. Då kan det vara bra att låta mor- eller farföräldrar eller någon annan i närkretsen ta hand om barnet/barnen några nätter så föräldrarna får sova ut.
Sedan börjar man pröva sig fram vilka nya rutiner som funkar i familjen.
– Delmål är också viktiga att ha, säger Granskog. Sovandet blir sällan bra i en handvändning.
Men nya rutiner kan kräva stöd och motivation av barnrådgivningen eller andra professionella.
Sömnskola kan vara en räddning
Vid Raseborgs sjukhus har det sedan flera år tillbaka funnits en sömnskola för småbarn (6 månader - 1,5 år). Hit har man möjlighet att komma på läkarremiss.
Sömnskolan går ut på att en förälder är med sitt barn i sömnskolan över ett veckoslut. Föräldern nattar barnet men under natten är målet att ingen vuxen går in till barnet, som sover i eget rum.
Maria Holmberg som jobbat med sömnskolan i flera år säger att bebisarna inte får någon som helst service på natten. Men om gråten pågår längre går en sköterska in och lugnar ner barnet, men tar inte upp det i famnen.
På morgonen är det den egna föräldern som går och tar upp barnet och säger god morgon.
– De flesta föräldrar är på morgonen förvånade över hur bra barnet sovit, berättar Holmberg.
Under dagarna diskuterar sköterskorna med föräldrarna om rutinerna under dagen. Holmberg berättar att ungefär hälften av alla föräldrar inte riktigt vet hur bra dagsrutiner ska se ut med ett litet barn.
I de allra flesta fall brukar ett sömnskoleveckoslut lugna ner vaknandet under nätterna, säger Maria Holmberg.
En tonåring behöver 8–10 timmar sömn varje natt
Ungefär var femte ungdom i Norden har sömnsvårigheter. Andelen unga med sömnproblem såg ut att öka för några år sedan, men enligt den senaste skolhälsoenkäten har sömnproblemen minskat en aning.
Det berättar Jette Timgren som är sakkunnig i fysisk aktivitet och återhämtning på Folkhälsan.
Man kan tala om sömnproblem då man sovit dåligt i över en månad och då man sover dåligt mer än tre nätter i veckan.
Timgren ger rådet att kontakta någon professionell då sömnproblemen påverkar orken i vardagen och skolarbetet.
– Vänd dig till en läkare, kurator eller psykolog för att få hjälp, tipsar hon. Eller tala med någon annan vuxen till en början.
En tonåring behöver 8–10 timmar sömn per natt, alla nätter. Enligt Timgren finns det forskning som visar att drygt 40 procent av flickorna i nionde klass inte kommer upp till den mängden sömn. Motsvarande procent hos pojkar är 30 procent.
– Under tonåren händer det mycket både med kroppen och hjärnan och då blir sömnbehovet en aning större, förklarar Timgren.
Ett gott råd som Jette Timgren har att ge till unga som sover dåligt är att försöka hålla fast vid dygnsrytmen och inte sova till ”halva dagen” på veckosluten. Man borde gå och lägga sig på kvällen genast då man känner sig trött för då är det också lättast att somna.
För att få en bättre sömn gäller mycket långt samma regler som för småbarn: tillräckligt med motion, utevistelse i dagsljus och återhämtande stunder under dagen.
Till föräldrar har Timgren ett gott råd: våga sätta gränser! Begränsa telefonanvändandet – för att undvika surfande nattetid kan man till och med komma överens om att telefonen är i ett annat rum än sovrummet. För väckning kan man använda en traditionell väckarklocka.
Timgren ställer sig tveksamt till att skoldagen skulle börja senare, såsom det emellanåt föreslås. Hon är rädd för att det skulle leda till att dygnsrytmen förskjuts.
– Om skoldagen börjar först klockan tio, är barnen jättesent i skolan. När ska de hinna med sina hobbyer och sina läxor om skoldagen slutar då det redan börjar vara kväll? funderar hon.
Jessica Morney gjorde intervjun med Anne-Maj Granskog.