Nyligen lämnades ett medborgarinitiativ in till riksdagen som vill föra in djurrättigheter i den finländska grundlagen. Det här skulle kunna leda till att antalet djur vi använder i livsmedelsproduktionen reduceras avsevärt.
Vi tog en imaginär shoppingtur till en matbutik tjugo år i framtiden tillsammans med Mikael Fogelholm, professor i näringslära, för att se hur annorlunda det kunde se ut i butikshyllorna.
– Matbutiken kommer att vara ganska likadan som nu, om möjligt mera självbetjäning än idag. Om man går till proteinhyllan så tar den upp lika mycket utrymme som idag, men urvalet av växtprotein är kanske tredubbelt så stort.
– Samtidigt så är urvalet av nöt- gris och fågel ungefär hälften av vad det är idag, det tror jag. Balansen har alltså gått mot växtprotein, men det kommer ändå inte att utgöra ens hälften.
Om 50 år kommer vi att äta en femtedel av köttet vi konsumerar idag
Det kommer att ta tid att ändra på våra konsumtionsvanor, och än så länge är kött och fågel kungar i proteinhyllan. Men går vi längre in i en möjlig framtidsvision som Fogelholm målar upp så börjar det ske en förändring.
Han förutspår att vi om 50 år bara kommer att äta en femtedel av köttet vi konsumerar idag.
Hur ser vägen mot ett köttfritt Finland ut i praktiken? Och hur lång och snårig är den? Det ska vi ta reda på nu.
Mikael Fogelholm tycker själv att vi borde minska vårt köttätande, speciellt med tanke på klimatet och för att det är bättre för vår hälsa, men han tror ändå att vi kommer att äta kött också efter 100 år.
– Köttätandet finns starkt i vår matkultur. Kött har genom tiderna, i tiotusentals år, varit en statussymbol och mat som speciellt de rika har ätit.
Fogelholm tror inte att lagstiftning som reducerar produktionen av inhemskt kött, i stil med grundlagsförslaget om djurs rättigheter, kommer att göra någon skillnad på kort sikt när det gäller vårt köttätande.
– Om vi tänker att inhemskt kött blir dubbelt så dyrt som det är nu, så kommer vi att minska på ätandet av den inhemska produktionen, och så börjar vi istället importera mera.
– Troligen går konsumtionen överlag inte ner alls, eller bara lite. Så det skulle inte hjälpa.
Köttpriset ska vara 20 procent högre än på motsvarande produkter
Vad är det då egentligen som skulle krävas för att få ner ätandet av både inhemskt och utländskt kött? Enligt Mikael Fogeholm finns det en rad olika lösningar som behöver samverka, men inga av dem är enkla.
– Priset är en möjlighet, att beskatta kött och produkter som innehåller kött. Om man man ökar köttpriset med kött med 20 % i jämförelse med något som kan ersätta kött, till exempel fisk, så kunde man åstadkomma något.
I butikerna borde det också finnas fler alternativ. Om vi ser i butikshyllorna idag så är hyllmetrarna för köttprodukter i förhållande till fiskprodukter eller växtproteinbaserad mat enormt mycket större, fortsätter Fogelholm.
När det gäller restauranger så kan deras beslut också få stora konsekvenser. Ifall de slutar servera kött så kan det lära konsumenterna att välja något annat än nöt- och griskött. Marknadsföring är också något som kunde begränsas.
– Så nog är det åtskilligt många åtgärder som skulle behöva tas för att kunna minska köttätandet, och även efter det så kommer det att vara en långsam process.
Köttfrågan delar politikerna fundamentalt
Det stora kruxet är att köttfrågan fundamentalt delar politikerna.
– Det beror på regeringen, och dess sammansättning. Om vi har partier som stöder finska lantbruket så håller de fast vid att behålla köttproduktionen, säger Fogelholm.
– Sedan finns det högerextrema partier. För dem är allt tal om klimatförändring något som ses som vänster och grönt, och då måste man absolut vara emot det.
Med en vänster-grön regering så kunde det bli lättare, tror Fogelholm, speciellt om man vill göra en snabb förändring. Men han är inte heller säker på att drastiska beslut nödvändigtvis skulle fungera på det sätt som politikerna vill.
Om vi ser på lång sikt, tror du att det ändå, oavsett regering, kommer att ske en gradvis förändring när det gäller köttätandet i Finland?
– Det tror jag nog för vi ser en förändring i matkulturen, men den kommer att vara långsam. Nu ser vi att det framför allt i universitets- och storstäderna redan är mainstream att bland yngre och högutbildade välja växtprotein. Men går du till en mycket mindre stad någonstans i norra Finland så ser det helt annat ut.
Det tog 20 år innan höns och kyckling blev något som folk köpte ofta
När det gäller hur de inhemska företagen skulle tackla en övergång till ett köttfritt samhälle ser Fogelholm ändå inga större stötestenar.
– Man kan se redan nu att företag som mejeriföretaget Valio som börjar lansera växtbaserade produkter, och vi har större kötthus som HK och Atria som börjar ha mer och mer vegetariska rätter.
– Med tiden, då urvalet blir större, så kommer fler människor att börja upptäcka det här alternativet.
Fogelholm tror att det kommer att ta åtminstone tio år förrän växtbaserat protein går om nötkött i popularitet. Han jämför situationen med 1950-talet då finländarna började äta mer hönskött.
Det tog åtminstone 20 år innan man kunde börja se att höns och kyckling hade blivit något som folk köpte ofta. Där handlade det om att variationen av produkter hade blivit större – allt från marinerad till vingar, filé och småbitar – billiga produkter som också är lätta att använda.
En sådan här utveckling borde vi se också när det gäller växtbaserade produkter.
Just nu finns det kvar ett starkt motstånd till utvecklingen, säger Fogelholm.
– Det är starkare bland män, de som bor på landsbygden och i mindre städer, och bland lågutbildade. Förändringen kommer att vara långsammare hos de här grupperna.
Vad som behövs är att tillräckligt många människor i ens egna sociala grupp börjar testa på det nya. Då kommer också de sista motståndarna att börja förändras, tror han.
– Det att en universitetsprofessor äter växtbaserat så har ingen större påverkan för till exempel en elektriker. Men ifall en kollega börjar äta växtbaserat så kan man bli inspirerad.
Men globalt sett ökar köttätandet
På det globala planet så ser det annorlunda ut. I takt med att fattiga länder blir rikare så börjar befolkningen också äta mer kött. Prognosen är att kött kommer att vara den mest populära proteinkällan år 2050 nästan överallt i världen, säger Fogelholm.
– Det är troligt att köttkonsumtionen i till exempel Kina och länder i Afrika kommer att öka. Jag tänker att de rika länderna har plikten att visa vägen, men hur bra vi kan göra det vet jag inte.
I Medelhavsländerna där fisk länge har varit den centrala råvaran så är numera köttet kung. Spanien är det land i Europa som konsumerar mest kött, och där kan det vara svårt att ändra på kulturen.
– Det finns också områden i fattiga länder där köttet verkligen behövs. Områden som är så torra att människorna inte får tillräckligt med näring och dör om de inte äter kött, säger Fogelholm.
Vad äter du helst en fredagskväll? Nötbiff, växtprotein eller något helt annat? – Berätta i kommentarerna.