Den finländska skolan får osande kritik i en debattartikel i svenska tidningen Expressen, och målas ut som ett varnande exempel som Sverige inte bör följa.
Det handlar om de senaste Pisaresultaten, som visar att finländska 15-åringars kunskaper i matematik, läsning och naturvetenskaper har sjunkit på ett oroväckande sätt sedan 2006.
Gabriel Heller Sahlgren, forskare vid Institutet för näringslivsforskning, skräder inte orden i debattartikeln.
Han skriver bland annat att den finländska skolan åtnjutit en rockstjärnestatus sedan resultaten från den första Pisaundersökningen publicerades år 2001, men att myten om framgångarna nu måste begravas.
Ett problem som måste diskuteras
Kritiken som förs fram bör tas med en nypa salt, säger Fritjof Sahlström, professor i pedagogik vid Helsingfors universitet.
Ett visst mått av svensk avundssjuka kan nämligen spela in.
– När det sker förändringar i de finländska resultaten är det ju lite frestande att säga att det som man trodde var så bra i Finland inte var så bra heller. I verkligheten är bilden långt mer nyanserad, säger han.
Han menar ändå att Heller Sahlgren i Expressen pekar ut att vi har ett problem som vi behöver diskutera här i Finland.
Länge nu sedan 2000-talets glansdagar
Debattartikeln lyfter fram att de goda finländska resultaten i början av 2000-talet kom på grund av att Finland hade kvar en lärarcentrerad skolkultur, i likhet med vissa östasiatiska länder, och att fallet beror på att man har slopat det här systemet.
Fritjof Sahlström menar att ingen med säkerhet kan säga exakt vad fallet i mätningarna beror på, eftersom skolresultat är en konsekvens av många olika saker.
Okej, man kan bli irriterad och frustrerad över någon i Sverige som skriver att vi är sämre än förut och ingen förebild mera
Fritjof Sahlström, professor i pedagogik
Det är därför inte uteslutet att Sahlgren kan ha lite rätt i sin spaning.
– En av förklaringarna är säkert att det har skett olika förändringar i undervisningen, men det finns också många andra och möjligen större förklaringar som jag tror kan vara viktiga.
Bra med debatt
Vad är då enligt Fritjof Sahlström de största orsakerna till fallet i Pisamätningarna?
Enligt honom handlar det om resurser. Han pekar på att det skett en minskning i satsningen på allmänbildande utbildning i Finland sedan början av 1990-talet.
– Det har också överförts medel till yrkesutbildning av olika slag. Det är också lovvärt och viktigt, men det är harmligt att det skett som en omfördelning av pengar och inte som ett tillägg.
Sahlström ställer sig ändå positiv till debatten som uppstår kring Pisaresultaten, och tycker att den har blivit alltmer nyanserad för varje år.
– Okej, man kan bli irriterad och frustrerad över någon i Sverige som skriver att vi nu är sämre än förut och ingen förebild mera.
– Men det möjliggör ändå en faktabaserad jämförande diskussion mellan länder som annars är ganska lika och säkert har mycket att lära av varandra.