Start

Enkät: Grön omställning ses som ”politikerprat” och ”inte nödvändig för det finska samhället”

Omkring en tredjedel av finländarna litar inte på den gröna omställningen och experterna som uttalar sig om den. Andelen är hög med tanke på vilket modeord grön omställning är både inom politik och näringsliv i Finland.

Vindkraftverk till havs.
I områden längs kusten där investeringarna i grön omställning är stora är också medborgarnas inställning till den mer positiv. Bild: Sasha Silvala / Yle

Den gröna omställningen delar det finlänska folket både i fråga om inställning och i kunskap, visar en färsk enkät som konsultföretaget Sweco låtit göra.

Omkring en tredjedel av finländarna är skeptiskt inställda till grön omställning. De litar inte på att den kommer att genomföras och de tycker inte att den är nödvändig för det finska samhället.

Det här trots att grön omställning är ett centralt budskap i både regeringsprogram och företagskommunikation i Finland i dag.

Erik Skogström som leder energi- och industridivisionen vid Sweco berättar att det finns stora skillnader i synen regionalt sett. .

– De som är mer positiva till den gröna omställningen finns i landskapen längs kusten. Det här kan jämföras med EK:s karta över gröna investeringar, som också finns vid kusten, säger Skogström.

41 procent av de svarande upplever de förstår vad grön omställning innebär , 30 procent gör inte det.

Orter med gröna industrisatsningar är mer positiva

De största investeringslöftena kring grön omställning gäller ren energiproduktion som till exempel havsvindkraft och finns av naturliga skäl längs kusten. Också en stor del av den grönare industriproduktionen är förlagd till kustremsan med större hamnar: till exempel satsningarna på vätgas, batterifabriker och fossilfri stål finns alla längs Finlands kust.

Det här har tydligt påverkat kustsamhällenas inställning till den gröna omställningen.

– Om man har en positiv attityd till gröna omställningen har man troligtvis redan erfarenheter av den, till exempel från den egna arbetsplatsen, säger Erik Skogström om enkätsiffrorna.

Enkäten visar också skillnader beroende på partitillhörighet: de finländare som röstade på Sannfinländarna i senaste val är mindre positivt inställda till grön omställning, medan de som röstade på De Gröna och Vänsterförbundet ser den gröna omställningen som mer nödvändig för samhället.

Mer kunskap om omställningen önskas

Enkäten visar också att många finländare önskar få mera information om den gröna omställningen och inte upplever att de är insatta i vad den innebär.

Omkring 30 procent av finländarna tycker att grön omställning bara är politikersnack, och lika många litar inte på experterna som uttalar sig om grön omställning.

– Vi som jobbar med den gröna omställningen aktivt måste ta ansvar för en bättre kommunikation här, säger Skogström.

Hur skulle du förklara vad grön omställning är då?

– Det handlar om så mycket. Om hur producerar elektricitet, hur vi producerar energi och hur vi lagrar energi. Det handlar om hur vi producerar vad som helst på ett hållbart sätt och om hur vi kommer bort från det fossila. Sen handlar det också i stor grad om samhället, om kollektivtrafik och om stadsplanering, säger Skogström.

Precis som Finlands näringsliv EK och statsminister Petteri Orpo tror Erik Skogström på Sweco att Finland har alla tiders chans att verkligen bli stor på grön omställning som ren energi och vätgas.

Men fördelarna måste föklaras för folket och involvera alla. Den konkreta nyttan för enskilda individer kan till exempel förklaras med att grön omställning ska ge ett lägre elpris och fler arbetsplatser, tror Skogström:

– Vi har mycket hållbar energiproduktion i Finland och det det betyder är att firmor vill investera i Finland. När de investerar får vi också mera arbetsplatser och bättre sysselsättningsgrad, säger Skogström.

Positivt med enkäten är trots allt att även om 30 procent överlag är negativt inställda till grön omställning betyder det ju att största delen av finländarna inte är det.

– Först och främst är folk nyfikna på vad det innebär, och det är det första kriteriet för förändring, säger Skogström.