Alva Wasström upplever att hon kunde ha presterat betydligt bättre i studentexamen om hon fått sin diagnos tidigare. Nu harmas hon över att hennes studentbetyg inte räcker till för att få en önskad studieplats.
– Jag har aldrig skämts över diagnosen men det känns orättvist att bara för att jag under gymnasietiden inte hade möjlighet att ta till mig all information så kan jag idag inte studera det jag skulle vilja eftersom mina betyg är så dåliga.
I gymnasiet var det stora grupper och Alva hade svårt att koncentrera sig. När hon tappade tråden var det omöjligt att komma ifatt. Till och med hennes favoritämne psykologi blev svårt eftersom hon hela tiden började tänka på andra saker under lektionerna. Pandemin och distansstudier gjorde inte saken bättre. Hon som tidigare hade varit en glad och utåtriktad flicka blev deprimerad och fick ätstörningar. Betygssiffrorna började plötsligt peka neråt.
Idag, nästan två år efter studentskrivningarna, vet hon att hon klarar av att lära sig också svåra teoretiska saker.
Hon har fått medicinering för sin adhd, mår bra och har fått jobb som lärare.
Med diagnos hade gymnasiet gått bättre
Diagnosen fick hon bekräftad i början av det här året men vägen dit har varit lång. Idag önskar hon att hon hade fått sin diagnos betydligt tidigare. Då hade hon sannolikt också fått medicinering tidigare.
– Jag känner mig bestulen på gymnasieåren. Nu när jag ska söka in till vidare utbildning så har jag inte de betyg som krävs för att komma in till de studier jag vill på grund av diagnosen som jag inte visste att jag hade.
I takt med att hon lärt känna sina egna utmaningar, och med hjälp av medicineringen, har hon också lyckats skapa sig ett strukturerat liv med bättre sömn och kost. Hon vet bättre hur hon ska tackla sina utmaningar och hon får gjort det som hon behöver få gjort. Livet känns bra igen.
– Jag blev mig själv igen. Under åren då jag mådde dåligt kände jag egentligen inte igen mig själv.
Sökte själv efter svar
Då Alva Wasström mådde som sämst under gymnasietiden sökte hon professionell hjälp. Hon fick medicin mot depression, men ingenting tycktes riktigt hjälpa. Ingen föreslog att hon kunde genomgå en adhd-undersökning. Senare började hon själv läsa på och slutligen kom hon själv fram till att hon vill genomgå en adhd-utredning.
– Jag ville ha ett svar på varför jag mådde så dåligt. Det fanns egentligen ingenting som kunde ha triggat mina ätstörningar och depression.
Hennes föräldrar var först skeptiska till att det kunde handla om adhd, men hjälpte henne att hitta en psykolog som kunde göra utredningen. Också föräldrarna deltog i samtal med psykologen. Efter ungefär ett år kom slutligen resultatet: Hon uppfyllde så gott som alla kriterier med råge. I det skedet kom diagnosen inte längre som en överraskning för familjen, men den ledde till en större förståelse.
– Jag blir bättre förstådd nu och det är jätteskönt, säger en glad Alva Wasström.
Innan Alva fick sin diagnos uppstod det ofta konflikter i hemmet på grund av hennes ibland oförklarliga beteende. På den tiden bodde Alva i barndomshemmet med sina föräldrar och lillebror och för dem kunde hennes beteende ibland vara ganska frustrerande när de inte förstod vad det handlade om. Hon kunde bli helt förstörd av att bli avbruten i sina sysslor samtidigt som det ibland var helt omöjligt att utföra uppgifter som föräldrarna förväntade sig.
– De förstod inte mig och jag förstod inte heller själv vad problemet var.
Hennes flickrum såg ut som ett bombnedslag och det verkade omöjligt att få ordning på det. Ju mer hennes mamma påminde om att städa upp, desto längre tog det att få det gjort.
Stökigt också i huvudet
Samtidigt speglade kaoset i rummet också kaoset i huvudet. Det pågick febril verksamhet i Alvas huvud nästan dygnet runt utan att hon kunde varva ner. Hon beskriver det själv så här:
– Du hör att någon pratar med dig men du lyssnar inte för du tänker på sju andra saker samtidigt.
I dag bor hon i en prydlig enrummare och klarar av att ha ordning på sitt liv.
– Jag tror att jag egentligen alltid önskat mig de strukturer och rutiner jag har idag, men jag har inte klarat av att hålla mig till dem, funderar Alva Wasström.
Tillägg 22.2.2024 klockan 14:28: Redaktören Maria Wasström är avlägset släkt med Alva Wasström. Släktskapet har inte påverkat redaktörens journalistiska arbete.