Antalet grundskoleelever som behöver extra stöd för att klara av skolan skjuter i höjden och idag finns det i regel flera elever i varje klass som behöver extra stöd för att klara av skolan.
– Vi har nått absoluta botten och det går inte att skära i undervisningen mera, säger Jim Backlund som är speciallärare i Källhagens skola i Lojo.
Jim Backlunds klassrum i Källhagens skolas källarvåning är bekant för många av skolans elever. I Lojos skolor får nästan 30 procent av eleverna antingen intensifierat eller särskilt stöd.
– Det är många i vår skola som får extra stöd för att klara sig och antalet ökar hela tiden. Stödet kan också se väldigt olika ut. Ibland måste jag bara vara nära och påminna eleven om att fortsätta koncentrera sig, men mycket handlar också om ömsesidig respekt för varandra i klassrummet, säger Jim Backlund.
Allt fler behöver intensifierat stöd
Det är framför allt behovet av det intensifierade stödet som nu ökar i en anmärkningsvärd takt. Under de senaste elva åren har antalet grundskoleelever som får intensifierat stöd mer än fyrdubblats. Behovet av särskilt stöd ökar också, men där har utvecklingen inte varit lika dramatisk.
Thea Liljestrand, som jobbar som coach för elever som har svårt att klara sig i skolan, konstaterar att utvecklingen innebär att alla lärare måste jobba som speciallärare.
– Det förväntas att lärare kan bemöta alla elever. Det är värdefullt att kunna differentiera undervisningen så att den passar alla i klassen, men lärarna räcker ändå inte riktigt till eftersom kunskapsglappet inom klassen kan vara så stort, säger hon.
Speciallärare Jim Backlund tycker också det är ett ohållbart krav när en klasslärare ska klara av att erbjuda upp till sex olika versioner av samma lektion för att tillgodose alla elevers behov och kunskapsnivå.
– Då underlättar ju vi speciallärare skolvardagen för ämneslärare eftersom vi kan plocka ut en del elever som behöver stöd.
Samtidigt tycker Jim Backlund att skolan ska ställa mera krav på eleverna. Intensifierat stöd är inte till för elever som bara inte orkar med skolan, menar han.
Läsförståelsen rasar och det digitala distraherar
Elevcoachen Thea Liljestrand och specialläraren Jim Backlund är helt överens om varför så många elever inte klarar av skolan idag. Läsförståelsen har blivit betydligt sämre, konstaterar de och samtidigt stör den digitala världen koncentrationen.
– Barn läser inte böcker längre och modersmålet urvattnas. Allt ska gå snabbt och barnen har väldigt svårt att ta det lugnt, säger Jim Backlund.
Barnen är väldigt dåliga på att ha tråkigt, menar han.
Thea Liljestrand lyfter också fram vikten av att kunna läsa och förstå det man läser.
– Undervisningen bygger mycket på att man ska kunna läsa och förstå språket och då blir det knepigt om den grundläggande kunskapen är bristfällig, säger hon.
Den nya läroplanen som kom 2016 har också sitt finger med i spelet, menar Thea Liljestrand. Lärarens uppgift blev flummigare samtidigt som skolorna införde många digitala verktyg som inte nödvändigtvis utnyttjades på bästa möjliga sätt, berättar hon.
– Dessutom är vår koncentration kortare. Det gäller inte enbart barnen. Jag märker också själv hur jag blivit sämre på att fokusera på samma uppgift en längre tid, säger Thea Liljestrand.
Elever som mår dåligt presterar dåligt
En annan oroväckande trend bland dagens skolelever är den ständigt försämrade psykiska hälsan, berättar Thea Liljestrand. Upp till 40 procent av eleverna i skolan vill inte vara där, berättar hon.
– Dagens barn mår inte bra och det finns många barn som redan i lågstadieåldern lider av ångest berättar hon.
Samtidigt ser Thea Liljestrand läsandet som en lösning även här.
– Att läsa tillsammans med sina barn varje dag kan ha en dubbel effekt. Dels så förbättras språket vilket underlättar skolgången. Samtidigt umgås man med sitt barn och får en kontakt som gör att barnet mår bättre, säger hon.
Thea Liljestrand uppmanar föräldrar att ta tillbaka tiden med sina barn utan skärmar.
– Skärmarna i sig är inte problemet. Det finns många fördelar med skärmar, men de tar bort den gemensamma tiden med barnen, konstaterar hon.
Hangö och Lojo sticker ut i Västnyland
Under läsåret 2022-2023 fick i medeltal drygt 26 procent av eleverna i Västnyland antingen intensifierat eller särskilt stöd i skolan, men i statistiken sticker Hangö och Lojo ut.
Hangös bildningsdirektör Karl-Erik Gustafsson är medveten om att många elever i Hangö behöver stöd i skolan, men han ställer sig också kritiskt till definitionen på framför allt det intensifierade stödet.
– Jag har länge kritiserat trestegsstödet i skolan eftersom gränsen mellan allmänt stöd och intensifierat stöd är luddig. I Hangö faller alla elever som får hjälp av en skolgångshandledare under det intensifierade stödet, säger Karl-Erik Gustafsson.
Ingenting tyder heller på att antalet elever som behöver stöd i skolan kommer att avta, men bildningsdirektör i Hangö Karl-Erik Gustafsson menar ändå att ett sjunkande elevantal innebär att trycket på specialpedagogiken kommer att lätta.
– Alla prognoser visar att elevstatistiken är nedåtgående och därför tror jag inte vi behöver utöka antalet specialpedagoger i staden, konstaterar han.