Vad förväntar du dig av krigsutvecklingen det här året? Du har tidigare talat om ett mellanår.
– Jag har svårt att tro att det blir några väsentliga skillnader, åtminstone under det första halvåret, säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi på Försvarshögskolan i Sverige.
– Ett ställningskrig pågår som bäst vid fronten. De ryska styrkorna har ett övertag när det gäller artilleriammunition. Och mindre taktiska vinster för Ryssland är inte uteslutet.
Det blir svårt för Ukraina att bygga upp en större offensiv det här året. Men det samma gäller också för ryssarna. Ifall Ryssland vill mobilisera och gå på offensiven måste de nya soldaterna få utbildning. Och då är vi redan inne i sommaren.
Det nya vapenpaketet från USA dröjer och i Europa vacklar stödet. Hur pass oroliga bör vi vara?
– Det finns orsak till oro. Inte för att Ukraina omedelbart kommer att förlora, utan för att ryssarna lyckas få ner kriget på en slags sparlåga. I den situationen upplever Ryssland väst som svagt, och med viss rätt eftersom vi inte lyckas komma överens om vad som är rätt. Det i sin tur ger Ryssland möjligheter att bygga upp. Men Ukraina ger inte upp, utan krigar vidare.
Utnötningskriget som pågår för tillfället. Är det ett mål i sig som Ryssland eftersträvar?
– Det ryska narrativet går ut på att det är väst som har anfallit medan Ryssland bara försvarar sina så kallade traditionella värderingar. Man säger att man slåss i Ukraina därför att ukrainarna egentligen är ryssar, men att ukrainarna inte bara har insett det.
– Det stora kriget är mot väst och då är det också västs fel att Ukraina krigar eftersom vi i väst lurat ukrainarna. Det här narrativet kan vara betjänt av ett långvarigt krig, men knappast av att Ryssland tvingas helt ställa om sin ekonomi, och att man förlorar hundratusentals soldater.
Lagen om en ny mobilisering som planeras i Ukraina. Hur ser du på den?
– Lagen ska ge en långsiktig uthållighet. Hittills har man inte skött det på ett ändamålsenligt sätt. Man har förlitat sig för mycket på frivilliga. Man måste istället få till ett system som är förutsägbart.
Det ryktas också om en ny våg av mobilisering i Ryssland?
– Ryssland har hittills lyckats förse fronten med tillräckligt många soldater. Frågan är ifall Moskva vill mobilisera ännu mer för att försöka nå ett avgörande. Men då måste det också finnas tillräckligt med utrustning. Och där är jag inte säker på att man lyckas. Man har nog ökat krigsproduktionen, men nere vid fronten rullar stridsvagnar från 1950-talet. Och det tyder inte på en frisk krigsindustri.
– Dessutom är jag tveksam ifall Ryssland lyckas utbilda och utrusta en halv miljon nya soldater. Och mobilisering är allt annat än populärt i det ryska samhället. Den förra ledde till att kanske en miljon ryska män lämnade landet. Och mobilisering skulle kräva stora ekonomiska ansträngningar. Därför har jag inte en rysk mobilisering som första alternativ.
Men det förekommer envisa uppgifter om att den ryska krigsindustrin nu går på högvarv?
– Det sägs att krigsproduktionens andel av bnp har tredubblats, till kanske tio procent. Men samtidigt är 30-40 procent av statsbudgeten hemligstämplad. Och tror man ryska siffror är man nog naiv. Det är väldigt svårt att bedöma uthålligheten i den ryska försvarsindustrin. Moskva köper ju krigsmateriel från skurkstater som Iran och Nordkorea.
– Om den egna industrin är så frisk som det påstås skulle man inte ha det behovet. Att den ryska ekonomin är i en tydlig utförsbacke är helt klart. Men är den tillräckligt brant för att påverka kriget det närmaste året är en annan femma.
Vilka är de största problemen för den ryska krigföringen?
– Att chefer stupar i hög omfattning. De ryska styrkorna har en ledningsmodell utan hög flexibilitet. Därför kan de heller inte utnyttja de framgångar man får på slagfältet. Systemet är för stelt.
Finns det några positiva nyheter för Ukraina som det talas om för sällan?
– Det är viktigt att notera de bilaterala överenskommelser som Ukraina nyligen slöt med Tyskland, Frankrike och Storbritannien. Det handlar om säkerhetsavtal där länderna har för avsikt att ge långsiktigt militärt stöd till Ukraina. Man ska heller inte glömma EU:s starka stöd.
– Ryssland vill splittra enigheten i väst och trötta ut oss. Just nu lyckas Moskva bäst med det republikanska partiet i USA. Ifall stödet från väst börjar svaja blir det farligt, men de europeiska signalerna är åtminstone starkt positiva.