”Jag har gått ner i arbetstid och jobbar fyra dagar i veckan för att om möjligt kunna fortsätta jobba.”
”Tidvis har det varit tungt på jobbet. Hur ska jag kunna jobba då jag knappt kan stå eller gå? Att gå ner i deltidsarbete är inte ett alternativ. Klimakteriet är kostsamt. En telefonkonsultation för att ändra en dos av hormonplåster kostar 70 euro hos privat gynekolog.”
Så här säger några av de kvinnor som svarat på Svenska Yles enkät om klimakteriet.
Klimakteriet påverkar kvinnors arbetsförmåga, det visar internationell forskning. En tredjedel av kvinnorna som deltog i en amerikansk undersökning uppgav att de hade svårigheter att klara av jobbet på grund av klimakteriesymton.
Arbetshälsoinstitutet har konstaterat att medelålders kvinnor kan behöva extra stöd för att behålla sin arbetsförmåga. Men några exakta uppgifter på hur finländska kvinnor klarar av jobbet under klimakterieåren finns inte.
Det vi vet är att fler kvinnor i åldern 45–55 arbetar deltid än män i samma ålder. Av personer i åldern 45–54 som deltidsarbetade år 2022 var 71 procent kvinnor. Bland 55–64 åringar i deltidsjobb var andelen kvinnor 62 procent. Det här enligt Statistikcentralens uppgifter.
”Trots att jag har 30 års arbetserfarenhet tappade jag självförtroendet i samband med klimakteriet. Jag vågade till exempel inte prata inför mina kollegor. Energin minskade och nu väntar jag mest på pensionering.”
”Det är tabu att prata om klimakteriet på jobbet. Jag pratar inte om det, kollegorna pratar inte om det och inte är det något arbetsgivaren lyfter upp heller.”
Risk att kvinnor stannar hemma
Ur forskarsynvinkel har frågor om klimakteriet sina utmaningar. Det är aningen svårdefinierat, konstaterar Monika von Bonsdorff som är biträdande professor på Handelshögskolan på Jyväskylä universitet och forskar i arbetslivsfrågor.
– Klimakteriet är inte en sjukdom. Det finns inget diagnosnummer. Om vi till exempel tittar närmare på kvinnor i 50-årsåldern som är sjukskrivna på grund av huvudvärk finns det en mängd orsaker som kan ligga bakom symtomen. Det kan vara stress eller ansträngda muskler i nacke och axlar, men det kan också vara klimakteriet.
Trots att klimakteriet kanske inte får forskarvärldens entusiasm är det inget man kan ignorera på arbetsplatser, anser Monika. Om man inte förstår vad klimakteriet är och hur olika det påverkar kvinnor så är det svårt att erbjuda rätt hjälp.
– Har man ett diskussionsklimat där klimakteriet inte tas upp är risken stor att kvinnor hellre stannar hemma eller sjukskriver sig om de får problem med vallningar eller hjärndimma.
Monika hoppas att arbetsgivare inkluderar klimakteriet i sina personalstrategier och också aktivt börjar prata om klimakteriet.
– En arbetsgivare som visar att man stöder en kvinna i den här fasen av livet kanske får en arbetstagare som gärna stannar kvar längre på jobbet också. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att klimakteriet är en naturlig fas i kvinnors liv, det är något man kommer igenom och det går att anpassa sig till förändringen.
Välfärdsområdet ligger lågt – bioraffinaderi satsar
Sedan oktober i fjol får anställda inom Österbottens välfärdsområde amma eller pumpa bröstmjölk på arbetstid. Är man ett babyvänligt sjukhus kanske man också är ett klimakterievänligt sjukhus.
Kommunikationsdirektör Petra Fager svarar på mina frågor om klimakteriesatsningar per e-post. Hon skriver att välfärdsområdet inte har några speciella arrangemang för personalen när det gäller klimakteriet.
”Det behandlas med samma stödåtgärder och ledning av arbetsförmåga, personliga, behovsbaserade lösningar som vi har för olika livssituationer överlag, till exempel möjlighet till deltidsarbete.”
Medan jag begrundar svaret från välfärdsområdet flimrar en rubrik förbi i nyhetsflödet. Det är två företag i norra Sverige som valt att satsa på klimakteriet.
Jag kontaktar det ena företaget, ett bioraffinaderi i Piteå. David Öquist är vd för företaget med 82 anställda, varav 30 är kvinnor. Han berättar att idén till klimakteriesatsningen dök upp under en diskussion i ledningsgruppen.
– Ämnet bara kom upp och jag tyckte det lät intressant. Många av våra anställda är kvinnor och det händer mycket i klimakteriet. Vi ville helt enkelt lära oss mer för att främja vår arbetsplats och vårt samtalsklimat.
En klimakteriecoach har hållit föreläsningar för alla i företaget och mottagandet har varit mycket gott.
– Det har varit extremt positivt. Nu pratar vi med varandra på ett annat sätt och jag känner att vi har blivit en mer förstående arbetsplats.
Men för vd:n handlar det inte enbart om så kallade mjuka värden.
– Det här är en affärskritisk fråga och det är en pengafråga. Det handlar om att attrahera och behålla kompetens. Att också kvinnor på våra arbetsplatser ska kunna ha ett hållbart och långt arbetsliv.
Föreläsningsserien har varit en ögonöppnare för många på företaget, också för David.
– Det som överraskade mig var att symtomen på klimakteriet är extremt lika symptom på stress och depression.
Klimakteriet på köttförädlingsföretag
Jag får tips om ett företag i Österbotten som också uppmärksammar klimakteriet. Det visar sig att satsningen ser rätt likadan ut som på bioraffinaderiet i Piteå.
Köttförädlingsföretaget Snellman har anlitat en klimakteriecoach som föreläst för alla arbetsledare. Företaget har också bjudit alla kvinnliga anställda på ladies night.
– Vi hade föreläsning och paneldiskussion om klimakteriet. Det var mingel och mat. En riktigt trevlig kväll, säger Isabella Mäenpää som är friskvårdscoach på Snellman.
Mikael Snellman, som är kvalitets-, arbetarskydds- och räddningschef, förklarar bakgrunden till klimakteriesatsningen.
– Klimakteriet kom upp i något sammanhang och vi var många i ledningen som tyckte att det lät intressant, att det var något vi ville lära oss mer om.
Att det här är en affärskritisk och en ekonomisk fråga skriver Mikael under, men i slutändan handlar klimakteriesatsningen om välmående på arbetet.
– Personalen är vår viktigaste resurs. Vill vi ha kvar vår personal så måste vi ta hand om den. Arbetet här är ofta ganska tungt. Det är kallt och det kan vara vått. Det betyder att det finns branscher som kanske lockar mera. Därför måste vi på alla sätt ta hand om vår personal, se till att de mår bra i alla livsskeden.
Rehabiliterar rätt
På bioraffinaderiet förklarar David att ökad kunskap om klimakteriet gör att företaget minimerar risken att till exempel lägga pengar på fel sorts rehabilitering.
– Om en medarbetare visar symtom på stress eller depression drar vi igång utredning och rehabilitering. Men om symtomen är kopplade till klimakteriet hanterar vi ju fel saker.
Det här kan i sin tur få konsekvenser både för företaget och för individen.
– I värsta fall kanske den anställda känner att den måste byta jobb för att trivas och må bättre. Då riskerar vi att tappa medarbetare och kompetens, säger David.
Samma tankegångar har man på köttförädlingsföretaget i Jakobstad. Också här har responsen på klimakteriesatsningen varit enbart positiv, både från arbetsledningen och från de kvinnor som deltog i ladies night.
– Alla kvinnor jag pratat med tycker att det var väldigt bra. De har fått information om något som de kanske inte visste så mycket om. Och så känns det som att klimakteriet är något vi kan prata om precis som andra saker som påverkar våra liv, säger Isabella.
Få bort stigma kring klimakteriet
Företagshälsovården är lagstadgad i Finland. Vad som ingår i företagshälsovården varierar, det kan handla om regelbundna hälsoundersökningar och vård av arbetsrelaterade symtom. Specialisttjänster som till exempel gynekologi ingår vanligtvis inte i företagshälsovården.
Nu vill regeringen att klimakteriet ska beaktas inom företagshälsovården. I regeringsprogrammet står det så här:
”Identifieringen av och god vård av klimakteriesymtom inom företagshälsovården främjas för att förbättra välbefinnandet och minska felaktiga diagnoser och sjukfrånvaro.”
Enligt Lisbeth Forsman-Grönholm på Social- och hälsovårdsministeriet är det ganska naturligt att skrivningen finns i samband med företagshälsovården. Kvinnor i Finland utgör hälften av arbetskraften.
Det kan handla om 10 till 15 arbetsföra år som påverkas av klimakteriesymtom.
– Det är viktigt att må bra under den här tiden. Det är också viktigt att vi får bort stigma kring klimakteriet och menopaus, säger Lisbeth.
Beaktas klimakteriet på din arbetsplats? Berätta i kommentarsfältet!