Verna Österman bor ensam i en lägenhet i Ingå kyrkby. Hon får samtal från en distansskötare i Ekenäs tre gånger om dagen.
– Jo, det går nog riktigt bra. En gång på två veckor kommer de med mina mediciner.
Då kommer det alltså en person på plats som fyller på hennes läkemedelsapparat.
Österman berättar att hon har nödnumret och hemvårdens nummer uppskrivna på en papperslapp på bordet om det skulle inträffa en olycka.
– Sen har jag också en klocka, säger Verna Österman och visar upp sitt trygghetslarm mot pekplattans skärm.
– Sidu, om jag ramlar på golvet så trycker jag bara här, säger Verna Österman.
Pekplattan hon använder för kommunikationen med distansvården är lätt att använda. När distansskötaren ringer vid förutbestämda tidpunkter trycker Österman på den gröna knappen, och vips kan hon se distansskötaren i bild och inleda ett samtal.
Skärmkommunikation
Distansskötaren brukar fråga om hon tagit sina mediciner, vad hon ätit till frukost och kanske något om planerna för dagen.
Även om Verna Österman är nöjd med distansvården har den också fått mycket kritik.
– När man först för det här med distans på tal så säger de flesta nej nej nej, men otroligt nog är de flesta ganska positiva när de fått prova och ser att det inte är så märkvärdigt.
Det säger Margaretha Schrey som är regionansvarig för rehabiliterande dagverksamheten, distansbesök och hemrehabilitering. Hennes arbetsgivare är Västra Nylands välfärdsområde.
I Raseborg har man redan ett par års erfarenhet av distansbesök. Numera är också klienter från Ingå och Sjundeå med i distansvården. Klienter i Hangö planeras komma med från och med april.
Det innebär att en distansskötare som fysiskt sitter i Ekenäs ringer upp klienter på en pekplatta så att de kan se varandra på skärmen.
Vården sker enligt ett individuellt avtal där det stipuleras vad som ingår i samtalen för varje klient.
Fungerar som komplement
Ofta innebär avtalet att sköterskan ringer upp samma klient tre gånger om dagen. Sammanlagt har distanshemvården i Raseborg nu 45 klienter, varav några bor i grannkommunerna. Av dem är tio finskspråkiga.
Det här sättet att ordna vården har fått mycket kritik på grund av att det upplevs som sämre service än ett fysiskt besök, men regionansvariga Margaretha Schrey säger att det är ett bra komplement till fysiska besök och också ett bra sätt att hushålla med knappa resurser.
En av distansskötarna som ringer upp klienterna är Miia Törmänen. Hon är närvårdare och jobbar på Västra Nylands välfärdsområdes distansenhet i Raseborg.
– På det här sättet får klienter som kanske inte behöver fysisk hjälp ändå en form av vård hemma. Samtidigt får de vara självständiga och kan känna sig trygga, säger Törmänen.
Hon eller någon av hennes två kolleger ringer upp klienterna varje dag och kommer på det sättet att lära känna dem rätt väl.
– Vi påminner om läkemedel, matvärmning och handledning angående hygien, blodsockermätning eller blodtrycksmätning. Det handlar egentligen om samma saker som man gör på de fysiska besöken, men de här klienterna klarar av det själv. De behöver bara lite handledning eller en påminnelse, säger Törmänen.
Anhöriga vill ha riktiga besök
Under en dag sköter Miia Törmänen ungefär 60 samtal. Hon talar obehindrat både svenska och finska beroende på klientens modersmål.
Vissa av klienterna har både fysiska besök och distansbesök.
Så klart har vissa varit misstänksamma i början.
Miia Törmänen, närvårdare på distans
Törmänen sticker inte under stol med att distansbesöken också fått svidande kritik – särskilt innan man prövat på.
– Så klart har vissa varit misstänksamma i början – och kanske anhöriga också, säger Törmänen.
Hon upplever ändå att de flesta lärt sig snabbt och insett att det inte krävs något tekniskt kunnande för att använda pekplattan som välfärdsområdet förser klienterna med, till låns.
– Klienterna erbjuds alltid först en prövotid och under den inser de flesta hur lätt det trots allt är att använda pekplattan, säger Törmänen.
Hon trivs själv utmärkt med sitt jobb och upplever att också de allra flesta av hennes klienter är nöjda.
– Det är många som säger att de riktigt väntar på samtalet och att det är så trevligt med någon kontakt då man kan berätta hur morgonen börjat eller hur man sovit, berättar Törmänen.
Utnyttja knappa resurser rätt
Genom att ordna distansbesök försöker välfärdsområdet hjälpa personalen så att den räcker till för de klienter som behöver fysiska besök. Många av hemvårdens klienter har behov av fysisk hjälp som kanske också kräver många händer.
– Vi vet alla att det är personalbrist och vi måste försöka allokera resurser efter det. Därför måste vi tänka ut nya alternativ inom vården, säger regionansvariga Margaretha Schrey.
Schrey betonar att distansbesök inte utesluter att man också får besök av hemvården. Personalen kartlägger klienternas behov och vården sker enligt en behovsprövning där man kontrollerar vilka kriterier som gäller.
– Alla människor är olika och distansvård passar inte alla. Om vi tänker på demenssjukdomar beror det på i vilken grad sjukdomen framskridit. I början av en demenssjukdom kanske det går med handledd verksamhet, medan man sedan måste övergå till fysiska besök.
Om klienten inte svarar ringer man i en vanlig telefon. Om klienten fortfarande inte svarar kontaktas hemvården som gör ett fysiskt besök.
Margaretha Schrey, regionansvarig
Klienten och välfärdsområdet har ett avtal som säger vilken tid vårdaren ska ringa upp och vilka frågor som ska avhandlas. Utöver det kan man prata ditt och datt en stund, men sedan är det dags för närvårdaren att kontakta följande klient.
Pekplatta till låns
Klienten är utrustad med en pekplatta som är utvecklad just för detta ändamål. Den är lätt att använda och kräver inga lösenord och svåra instruktioner.
– Om klienten inte svarar ringer man i en vanlig telefon. Om klienten fortfarande inte svarar kontaktas hemvården som gör ett fysiskt besök hos klienten för att kontrollera att allt är under kontroll, berättar Schrey.
Också klientens anhöriga kan använda pekplattan för att ha videokontakt med den äldre.
– Det har varit väldigt uppskattat av anhöriga som kanske bor längre bort eller utomlands.
Också inom dagverksamheten erbjuds samvaro på distans i grupper om fem personer plus en handledare. Det är frågan om en timmes samvaro med olika teman.
Enligt Schrey är det frågan om ett komplement till den fysiska närvaron inom dagverksamheten.