Det är normalt att sova dåligt då och då, om man till exempel befinner sig i en stressig situation. För många håller sömnlösheten ändå i sig länge. Tarja Saaresranta, som är professor och överläkare vid ÅUCS, berättar att sömnlöshet är ett av våra vanligaste hälsoproblem.
– Cirka 30 procent av vuxna lider av kortvarig sömnlöshet och cirka 10 procent av långvarig sömnlöshet. Dessutom har minst 10 procent sömnapné, säger Saaresranta.
Det finns många orsaker till sömnlöshet. Till exempel nämner Saaresranta mental ohälsa, smärtor, ekonomiska problem och oro över kriget i Ukraina. Det vanligaste sömnproblemet är enligt henne ändå frivillig sömnlöshet. Det innebär att man inte går och lägger sig i tid utan i stället ligger vaken och till exempel knapprar på sin telefon.
Egentliga Finlands välfärdsområde först i landet
Nu utbildar Egentliga Finlands välfärdsområde sömnskötare, så att de som lider av sömnproblem ska få hjälp med låg tröskel. Saaresranta säger att Varha är det första välfärdsområdet i Finland som vidtar den här sortens åtgärder.
– Planen är att utbilda 90 sömnskötare före år 2026. Det betyder att det ska finnas en sömnskötare per hälsocentral, som kan leda gruppterapi för sömnproblem på distans.
Saaresranta säger att gruppterapin är ett sätt att spara pengar. Dessutom är det viktigt att medlemmarna ser att de inte är ensamma med problemet och att de kan stödja varandra. Vad som behandlas i terapin bestäms enligt gruppens behov.
– När man har sömnproblem börjar man ofta tänka att det aldrig kommer att bli bättre. Så en sak man jobbar på är att börja tänka på ett nytt sätt, säger Saaresranta.
Mellan mötena ska medlemmarna också göra övningar hemma och föra sömndagbok. Det räcker enligt Saaresranta alltså inte bara med att delta i sessionerna, utan man måste också vara motiverad att jobba på egenhand.
Långvarig sömnlöshet sänker immunförsvaret och ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar
Saaresranta berättar att sömnlöshet orsakar många negativa symptom, såsom låg energinivå, trötthet och irritation.
– Man får svårt att koncentrera sig och arbetsförmågan blir sämre. Reaktionstiden blir också längre, vilket ökar risken för till exempel bilolyckor och arbetsolyckor.
I det långa loppet kan sömnbrist öka risken för hjärt- och kärlsjukdomar och försämra immunförsvaret. Saaresranta säger också att det finns studier som visar att risken för depression är större om man har långvariga sömnsvårigheter.
Om man vill sova bättre lönar det sig enligt Saaresranta att lämna smarttelefonen utanför sovrummet. Hon rekommenderar också att motionera under dagarna och att undvika koffein.
– Om man röker ska man sluta med det och man ska inte heller använda alkohol för mycket, speciellt på kvällarna. Alkohol kan hjälpa med att somna, men precis som nikotin gör alkoholen sömnen ytligare och splittrar den.
Det är också viktigt att försöka slappna av innan man går och lägger sig. Saaresranta tipsar om att skriva ner allt som är irriterande eller oroande några timmar innan man ska gå till sängs. Sedan kan man lämna listan med problem utanför sovrummet.