Sedan ett hundratal unga människor i september 1971 utropade fristaden Christiania och förklarade sig självständiga från samhället, har det sociala experimentet i hjärtat av Köpenhamn utgjort ett lysande exempel på en självorganisering och kultur på egna villkor med frihet, kärlek, gemenskap och kreativitet som ledord. Samtidigt har man gått från kris till kris. Sammandrabbningar med myndigheterna – både fysiskt och politiskt – såväl som med olika kriminella gäng, har varit vardag för invånarna så länge någon kan minnas.
Lyssna på dokumentären om Christiania:
Fristaden ständigt hotad
Regelbundet har nya danska regeringar velat jämna det gamla kasernområdet med marken för att bygga nya bostäder och hotell på de attraktiva, dyrbara tomterna på sammanlagt 34 hektar, alldeles intill stadsgravens pittoreska kanalsystem.
Lika regelbundet har christianiterna fått försvara sin frihet och livsstil med sina kroppar – man har bildat mur, kastat sten, skjutit fyrverkerier och sprutat spillvatten mot polisen. Man har trotsat batongslag, armlås och arresteringar, och på ett nästan oförklarligt självklart sätt har fristaden bara fortsatt existera.
Under åren har man blivit inte bara huvudstadens gröna lunga utan också en av Köpenhamns största turistattraktioner vid sidan om Tivoli och Lilla sjöjungfrun, med över en halv miljon besökare årligen.
– Christiania är ett av Danmarks mest välkända brands, en global symbol för frihet och möjligheten till ett annorlunda sätt att leva, säger advokaten Knud Foldschack. Han är vice ordförande i Christianiafonden som sedan 2011 förvaltar det natursköna området.
– Det folk utomlands känner till om Danmark är Michael Laudrup och Christiania. Det bor en christianit i alla världens människor, fortsätter han.
Pusher street föds
Det som fristaden sannolikt ändå är mest känd för är den lika öppna som olagliga handeln med hasch, och toleransen för cannabisrökande på området.
– Det har alltid sålts hasch på Christiania. I början var det oorganiserat och oskyldigt, senare blev det rätt kaotiskt. I varje hörn och buske stod det någon som försökte sälja något, säger presstaleskvinnan Hulda Mader.
För att freda invånarna och besökarna från haschlangarna samlades man till Fællesmøde. Det är det högsta beslutande organet på Christiania, där varje beslut kräver konsensus. Man bestämde sig för att måla två gula streck på marken, åttio meter ifrån varandra. Inom dem och endast där skulle det säljas hasch. Gatstumpen fick namnet Pusher Street, Langaragatan, och försäljarna mutade in sina platser och byggde upp de första haschbodarna.
Redan under 1980-talet började kriminella gäng forcera sig in på marknaden med hot och våld. Råbarkade kriminella ersatte långsamt de flummiga hippierna vid bodarna, och den olagliga men fungerande ordningen på Pusher Street hölls någorlunda stabil i trettio år.
Regelbundet kom polisen och körde bort langarna, men de återvände alltid och folk vande sig vid att handla hasch på Pusher Street lika enkelt som man köper blåbär på torget. Enligt polisens uppskattningar säljs det cannabisprodukter på Pusher Street för upp till en miljard kronor årligen, cirka 134 miljoner euro. Svart.
Flera skjutmord på öppen gata
Under de senaste åren har konkurrensen om affärerna hårdnat då nya kriminella gäng börjat utmana MC-klubben Hells Angels dominans på Pusher Street. Våldsamma uppgörelser om marknadsandelarna har under senaste åren lett till tre råa skjutmord på öppen gata inne på fristaden, och till och med christianiterna, som sett det mesta, har nu fått nog.
Efter utdragna överläggningar vid Fællesmødet valde man sensommaren 2023 att göra något man aldrig gjort förr – be myndigheterna om hjälp och samarbeta med dem för att få bort gangstrarna och våldet, och stänga ner Pusher Street för gott.
Pusher street ska grävas upp
I mitten av mars 2024 kommer så nyheten att christianiterna tänker gräva upp Pusher Street. Arbetet med att bokstavligen gräva upp och ödelägga den åttio meter långa gatstumpen planeras börja den 6 april. Man vill nu sända en klar signal till gängen och langarna: ”Vi vill inte ha er här längre. Nok er nok!”
Huruvida de den här gången ska lyckas fördriva gängen för gott, om det kan gå fredligt till, och vilka följderna kommer att bli för de omkringliggande kvarteren och resten av Köpenhamn, är det ingen som vet. Danska regeringen har lovat fjorton miljoner kronor (cirka 2 miljoner euro) för att förverkliga den inledande rivningsfasen, och Köpenhamns kommun förväntas skjuta till samma summa för upprustningen.
Som invånarna själva säger: ”Christiania behöver inte Pusher Street, det är Pusher Street som behöver Christiania”. Och svansen har viftat på hunden alltför länge.