Hjälmförsedda kvinnor och män stormar in i en fängelsecell och attackerar en man som sitter där. Det är en övning i maktmedel som pågår i utbildningscentralen i Dickursby i Vanda.
Här utbildas ungefär 120 fångvaktare årligen till alla Finlands fängelser. Nu vill man lägga ner hela utbildningen.
Yle har fått tag på en beredning som gjorts av Brottspåföljdsmyndigheten. Det är den myndighet som leder verksamheten i landets fängelser.
Ett förslag för att förnya utbildningssystemet för brottspåföljdsbranschen har undertecknats den 28 februari. I den föreslås ”att avskaffa yrkesexamen inom brottspåföljdsbranschen”.
Enligt förslaget kunde sådana personer som i framtiden vill jobba som fångvaktare ha gått en passande högskoleutbildning, grundutbildning inom säkerhetsbranschen eller studier inom närvården. För dem ordnas sedan fortbildning.
Gruppverksamhet stor del av utbildningen
20-åriga Iida Kinnunen studerar till fångvaktare. Hon ska strax få utföra sin första arbetspraktik i fängelset i Jokela i Tusby. Hon berättar att hon vill vara en ansvarsfull och pålitlig vakt.
Kinnunen har tidigare utfört grundutbildningen inom säkerhetsbranschen och jobbat som väktare på Securitas.
På utbildningscentret i Dickursby är man förskräckt över planerna att lägga ned utbildningen.
Iida Kinnunen berömmer utbildningsprogrammet för dess mångsidighet.
– En viktig del är att få öva sig på maktmedel i grupp. Det kom knappt kom upp under grundutbildningen, säger Kinnunen till Yle Uutiset.
”Jag märkte med hur knapp kunskap jag hade jobbat”
29-årige Jani Puura är utbildad inom metallindustrin men utbildar sig nu till fångvaktare. Liksom Kinnunen har han också bakom sig en grundutbildning inom den privata säkerhetsbranschen.
För tillfället är Puura studieledig från sitt jobb på Jyväskylä stad där han är parkeringsövervakare. Han har tidigare jobbat på fängelse under ett fyra månader långt vikariat.
– Då jag började min utbildning här märkte jag vilka bristande kunskaper jag hade då jag vikarierade på fängelset, säger Puura.
Enligt honom är fångvaktarexamen en bred utbildning som handlar om mycket mer än bara säkerhet.
– Fångvaktare har att göra med samma personer dagligen i många år. Utbildningen ger verktyg för att rehabilitera de här människorna tillbaka till samhället.
Både Iida Kinnunen och Joni Puura anser att den nuvarande utbildningen borde få fortsätta. De tror inte att de hade kommit till branschen utan nuvarande studieprogram.
En väldig chock
Brottspåföljdsmyndigheten har hört centrets utbildare under utredningen. Då fick lärarna berätta hur den nuvarande utbildningen kunde utvecklas. Överlärare Ritva Vähäkoski berättar att lärarkåren nog hördes, men inte på riktigt. Hon fick veta om nedläggningsplanerna först när utredningen blev klar.
– Ingen nämnde det under själva intervjun. Det blev nog en stor chock.
Vähäkoski har utbildat fångvaktare till landets fängelser i nästan tjugo år. Enligt henne borde utbildningen få fortsätta för att arbetet i sig är speciellt.
– Det räcker inte att man kan närarbetet och känner till olika detaljer kring säkerheten, eller att man känner till alla lagparagrafer. Man måste kunna koppla samman all den här kunskapen på rätt sätt, säger hon.
Enligt Vähäkoski skulle effekterna av att lägga ned utbildningen synas i våra fängelser om några år. Hon oroar sig över hur det skulle påverka klienterna om fångvaktarnas yrkeskunskap blir stympad.
Själva utbildningen är sexton månader lång och de studerande får lön för praktiktiden de gör i fängelserna. Utbildningsmodellen har lockat personer från andra branscher. Vähäkoski tror att sådana personer går förlorade om nuvarande modell läggs ned.
Stort ansvar då offentlig makt brukas
Även på facket för fångvaktare är man orolig över planerna. Huvudförtroendeman och ordförande Antti Santamäki:
– Det är viktigt att minnas att det här arbetet innebär att man använder offentlig makt och det i sin tur kräver en kvalitativ utbildning.
Generaldirektören: Det behövs mera personal
Det är riksdagen som bestämmer huruvida utbildningen läggs ner, förutsatt att justitieministern för fram det förslaget.
Polisen, Tullen och Gränsbevakningsväsendet har alla egna examina och utbildningscentraler i Finland. Om den här utbildningen för fångvaktare läggs ner är Finland det enda EU-landet utan en sådan.
Yle ställde tre frågor till Anna Arola-Järvi som är generaldirektör för Brottspåföljdsmyndigheten.
Varför vill man lägga ned utbildningen?
– Den nuvarande modellen producerar inte tillräckligt med fångvaktare till hela Finland. Personalen går i pension, mängden interner ökar och det byggs nya fängelser. Vi letar efter sätt att kunna trygga mängden personal för kommande år och som har tillräckliga kunskaper för jobbet.
Tror du att närvårdare vill börja jobba i fängelser?
– Jag ser det inte som sannolikt att speciellt många som har en grundutbildning inom social- och hälsovården skulle göra det. Men jag hoppas att personer som har en grundexamen inom säkerhetsbraschen skulle vara intresserade av arbete i fängelser.
Anser du själv att den nuvarande utbildningen borde nedläggas?
– Brottspåföljdsmyndigheten kommer i slutet av året att komma med sitt förslag om hurdan modell för utbildningen vi vill ha. Jag vill inte kommentera det på förhand.
Artikeln är översatt från Yles artikel ”Yle sai haltuunsa salassa valmistellun selvityksen – se paljastaa, että Suomesta halutaan lakkauttaa vanginvartijan koulutus” skriven av Päivi Happonen. Översättningen är gjord av Mathias Gustafsson.