Lagförslaget som bereds i rekordfart har redan kritiseras hårt av människorättsexperter, men också fått beröm bland annat av Skyddspolisen.
Lagen ska göra det möjligt att tvinga utlänningar att vända vid gränsen och neka dem rätten att söka asyl.
Bakgrunden är regeringens rädsla för att ett stort antal asylsökande ska anlända till östgränsen som en del av en rysk hybridoperation.
Inom Gränsbevakningsväsendet väcker planerna delvis oro.
Lagförslaget lägger ett synnerligen stort ansvar på enskilda gränsbevakare som, utan rättslig prövning, ska avgöra om en människa har rätt att söka asyl eller ska tvingas tillbaka över gränsen.
Enligt förslaget skulle asylansökningar tas emot i enskilda fall om myndigheterna bedömer att det är nödvändigt för att trygga rättigheterna för barn, personer med funktionsnedsättning eller utsatta personer.
Ett annat undantag är om myndigheterna ”med tillräcklig säkerhet” bedömer att en person riskerar dödsstraff, tortyr eller annan behandling som kränker människovärdet.
”Vem fattar beslutet?”
Gränsbevakningsunionen som bevakar arbetstagarnas intressen anser inte att lagen tillräckligt tydligt berättar hur ett sådant beslut ska fattas, vilket kan leda till att en enskild gränsbevakare ställs inför ytterst svåra bedömningar.
”Vi vill att det tydligare ska definieras vem som är behörig att fatta beslut om att ta emot en ansökan om internationellt skydd”, skriver Gränsbevakningsunionens ordförande Erkki Hirvonsalo i ett utlåtande.
En enskild tjänsteman kan inte verkställa lagen utan att riskera att själv ställas inför rätta
Enligt unionen bör sådana beslut fattas av en högre officer.
I övrigt anser Gränsbevakningsunionen att lagen fyller ett behov.
Befälsförbundet anser för sin del att de befogenheter som skrivs in i lagen borde vara synnerligen väl avgränsade för att garantera rättssäkerheten för de myndighetspersoner som förväntas verkställa den.
Gränsbevakare kan riskera åtal
Tre höga tjänstemän vid Gränsbevakningsväsendets juridiska avdelning totalsågar förslaget.
”Gränsbevakningsväsendets huvudsakliga uppgift är att upprätthålla gränssäkerheten i enlighet med lagen, med hänsyn till grundläggande mänskliga rättigheter”, skriver överinspektörerna Martti Ant-Wuorinen, Tuire Metso och Silja Hallenberg i ett remissvar till Inrikesministeriet.
Enligt dem gör regeringens förslag att man inte kan beakta asylsökandes rättigheter på ett sätt som är brukligt i en rättsstat.
Dessutom är lagförslaget inte förenligt med grundlagens krav på tjänsteansvar.
”En enskild tjänsteman kan inte utgående från det här förslaget instruera, utbilda eller i praktiken tillämpa och verkställa lagen utan att riskera att själv ställas inför rätta”, skriver de i sitt remissvar.
Gränsbevakningsväsendet har som myndighet inte gett något utlåtande eftersom man deltar i beredningen av lagen. I ett mejl till Svenska Yle skriver Gränsbevakningsväsendet att man anser att lagförslaget är viktigt för att Finland ska få beredskap att stå emot instrumentaliserad invandring.
Uppdaterad 26.3.2024 klockan 17.29 med uppgiften om gränsbevakningsväsendets syn på lagförslaget.