Sötsaker och chips skulle kosta dubbelt så mycket som i dag om Mika Salminen, som leder Institutet för hälsa och välfärd (THL), fick bestämma.
– Om den enda meningen med en produkt är att skapa njutning, och alltså inte har ett näringsmässigt syfte, skulle den produkten kunna beskattas kännbart, säger han till Yle Uutiset.
Också på mat som innehåller mycket salt, socker och mättade fetter, så kallat hårt fett, vill hälsomyndigheten införa hälsoskatt.
Enligt Salminen skulle skatten kunna vara kring 20 procent.
Det skulle kunna drabba många slags livsmedel, som yoghurt, kvarg, ost, korv, müsli och frukostflingor.
Massiva kostnader för samhället
Typ 2-diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar orsakar kostnader på hundratals miljoner euro per år för samhället och försämrar människors arbetsförmåga.
Ohälsosamma matvanor och övervikt är bidragande orsaker.
Var och en bestämmer själv vad hen äter, men kostnaderna i den offentliga vården betalas av skattebetalarna.
Livsmedelsindustrin och butikerna som säljer godsakerna kammar hem vinsterna.
Purra ser sig om efter inkomstkällor
Underskottet i Finlands ekonomi beräknas vara 12,9 miljarder euro år 2025, och finansminister Riikka Purra (Sannf) söker nya inkomstkällor.
Hon har tidigare pratat om att höja momsen på mat. I mars ändrade hon sig och började tala om hälsoskatt som en ny möjlighet.
Institutet för hälsa och välfärd har föreslagit samma sak redan för ett år sedan.
– Samhället borde hjälpa folk fatta hälsosamma beslut, säger Salminen.
Professor Kosonen: Skatt skulle kunna provas på produktpar
Skattexperter som vi har talat med säger att det inte finns några entydiga bevis på att omfattande hälsobeskattning skulle få oss att äta hälsosammare.
– Vi har ingen uppfattning om huruvida konsumtionen skulle styras om till hälsosammare produkter eller om det skulle bli något annat, till och med ohälsosammare val, säger forskningsprofessor Tuomas Kosonen vid Statens ekonomiska forskningscentral.
Det är inte sagt att ens en stor prishöjning skulle påverka personer som är sockerberoende
Petri Böckerman, professor i hälsovetenskaper
Han anser att en eventuell hälsoskatt enbart borde gälla produkter för vilka det finns ett tillräckligt likt hälsosammare alternativ.
Till exempel läskskatten har fått folk att köpa mer sockerfria drycker än tidigare.
Den numera slopade sockerskatten fick oss däremot inte att köpa mindre godis och glass, trots att priserna steg med ungefär tio procent.
Professor: Högre priser biter inte på sockerberoende
Petri Böckerman är professor i hälsovetenskaper vid Jyväskylä universitet.
Han säger att sötsakernas andel i människors budget i vilket fall som helst är ganska liten, och att höjda priser inte nödvändigtvid skulle minska konsumtionen.
– Det är inte sagt att ens en stor prishöjning skulle påverka personer som är sockerberoende.
Om man skulle stifta en lag som höjde priset på söt och fetthaltig yoghurt, skulle det kunna få folk att välja en yoghurt med färre kalorier, så som det har gått med läsken?
– Så klart går det att finna sådana här produktpar där man kunde anta att en skatt skulle kunna fungera. Så jag vill uppmuntra till en diskussion om huruvida en hälsoskatt skulle kunna testas på bara vissa produktpar.
Hälsomyndigheten utmanar livsmedelindustrin
Mika Salminen anser att utveckling av hälsosammare livsmedel skulle vara en bra utmaning för livsmedelsindustrin.
– De är mycket påhittiga med att utveckla olika produkter.
Livsmedelsindustriförbundets vd Mikko Käkelä var starkt kritisk till Purras förslag att beskatta ohälsosamma livsmedel extra.
Enligt Käkelä skulle skatterna inte bara drabba livsmedelsindustrin, utan också jordbrukare och kafé- och restaurangföretagare.
Barnfamiljer med små inkomster äter mest ohälsosamt
Också skatteexperten Toni Jääskeläinen vid Förbundet för finsk handel är kritisk.
– En sådan skatt skulle höja priset på mat i butikerna och särskilt drabba konsumenter med små inkomster.
Att köpa ohälsosamma livsmedel är vanligare bland fattiga barnfamiljer, enligt en rapport från statsrådet år 2021.
Institutet för hälsa och välfärd vill att skatten på frukt, grönsaker och inhemska bär ska sänkas betydligt, så att också mindre bemedlade ska ha råd att köpa dem.
– Då borde man ingripa i mervärdesbeskattningen av livsmedel, vilket inte är ett effektivt sätt att prissätta olika produktgrupper olika, säger Jääskeläinen.
Social- och hälsovårdsbranschens paraplyorganisation Soste talar för en hälsoskattemodell där skatten på frukt och grönsaker slopas helt.
Skatten på andra livsmedel skulle variera enligt fett-, socker- och saltinnehåll.
Inte säkert att det skulle fungera
Finland slopade den så kallade sockerskatten 2017, efter att EU-kommissionen påpekade att den snedvrider konkurrensen.
EU:s neutralitetsprincip kräver att samma slags produkter behandlas skattemässigt lika, och det måste finnas vägande skäl för att avvika från den principen.
Ett vägande skäl skulle möjligen kunna vara att man antar att skatteåtgärderna styr konsumtionen i en hälsosammare riktning.
Därför får läskskatten fortsätta medan sockerskatten slopades.
Artikeln är en översatt och bearbetad version av Yle Uutisets artikel THL:n Mika Salminen haluaa tuplata sipsien ja makeisten hinnat – näin asiantuntijat suhtautuvat ruuan terveysverotukseen. Översättning: Lena Härmälä.