THL och finansminister Riikka Purra (Sannf) har föreslagit att man i Finland skulle införa en bred hälsoskatt på livsmedelsprodukter som innehåller socker, salt och mättade alltså hårda fetter. Skatten skulle vara kring 20 procent. Det motiveras med att ohälsosam mat orsakar hälsoproblem som blir dyra för samhället.
En ny studie där man granskat sockerskatten visar att en hälsoskatt inte skulle påverka konsumtionsvanorna.
– Enligt studien minskade inte sockerskatten på konsumtionen av sötsaker. Hälsoskatten skulle höja priserna på precis samma produkter som sockerskatten, samt många andra produkter, säger Tuomas Kosonen, forskningsprofessor på statens ekonomiska forskningscentral VTT:s spetsenhet FIT.
Ingenting i studien pekar på att en bredare hälsoskatt skulle styra konsumtionen i en hälsosammare riktning
Tuomas Kosonen
Det skulle enligt Kosonen vara ett ineffektivt sätt att försöka påverka konsumenternas hälsa, eftersom det inte finns tillräckligt liknande ersättande produkter som konsumenterna kan köpa.
– Utifrån forskningsresultaten skulle jag inte rekommendera att man tar i bruk en hälsoskatt, säger Kosonen.
Hälsoskatt skulle inte främja hälsa och innebär kostnader och nackdelar
– När man skapar nya skatter så måste man försiktigt granska vilka positiva och negativa följder skatten för med sig. Enligt resultatet i studien skulle skatten ha mycket liten inverkan på konsumenternas hälsa. Därför är de negativa följderna av skatten utmärkande, säger Kosonen.
En skatt kan styra konsumtionen åt något håll, men inte nödvändigtvis åt ett hälsosammare håll, varnar Kosonen.
– Skatten kunde medföra många kostnader och nackdelar, och inte lika mycket nytta som man kanske skulle tro. Därför skulle jag vara försiktig med att införa en sådan skatt.
Det skulle också vara svårt att genomföra en sådan skatt, menar Kosonen. Att övervaka beskattningen av alla produkter skulle dessutom orsaka kostnader.
Hälsoskatt och mervärdesskatt skulle slå hårdast mot låginkomsttagare
Tuomas Kosonen
– Skatten kunde innebära kostnader för butiken eller tillverkaren, då man baserat på vikt eller mängd måste försöka avgöra hur mycket en produkt ska beskattas.
– Om man bara vill ha skatteinkomster så skulle mervärdesskatt vara enklare, men både hälsoskatt och mervärdesskatt slår hårdast mot låginkomsttagare.
Kosonen föreslår att man i så fall skulle kompensera med inkomstöverföring. Det är då man överför pengar från en grupp i samhället till en annan.
Obeskattade ersättande produkter är A och O
Om livsmedelsskatt ska påverka konsumtionen så måste det finnas alternativa produkter. Det här är tydligt då man jämför sockerskatten och läskskatten.
Läsk som innehåller socker började beskattas hårdare år 2014, medan sockerfri läsk lämnades obeskattad. Det här ledde till att konsumtionen av läsk som innehåller socker minskade, medan sockerfri läsk blev allt mer populär.
Detsamma kan inte sägas om godis. År 2011 infördes en sockerskatt som ledde till att priserna på godis, glass och läsk ökade med tio procent. Skatten påverkade nästan inte alls konsumtionen av godis. Det var för att det inte fanns ersättande produkter. Sockerskatten avskaffades och i dag används endast läskskatt.
– Det går att påverka konsumtionsvanorna, men det förutsätter att det finns en liknande ersättande produkt som inte beskattas, säger Kosonen.
Det är ändå svårt för staten att påverka vilka produkter som finns på hyllorna, det är tillverkarna som bär det ansvaret.
– Om man vill ha en skatt som ska påverka folkets allmänna hälsa så måste man noggrant tänka på vilka produkter ska beskattas, var det fungerar. Det måste finnas produktalternativ.
Andra studier ekar resultaten
Forskningsrapporten innehåller en omfattande och systematisk litteraturgenomgång av olika hälsobaserade skatter och andra konsumtionsskatter, både i Finland och internationellt.
Studien utvecklar också mått på hur nära en ersättande produkt behöver vara den beskattade produkten för att ha en inverkan på konsumtionen.
– Andra internationella studier har också observerat konsumtionseffekter när skatten tillämpas på sockerhaltiga läskedrycker, som har en nära ersättningsprodukt i sockerfria läskedrycker. Skatt på vissa tobaksvaror har också minskat konsumtionen av dem, om skatten kan undvikas genom att köpa andra tobaksvaror, uppger forskaren Sami Jysmä i ett pressmeddelande.
Jysmä är tillsammans med forskningsprofessor Tuomas Kosonen och lektor Riikka Savolainen författare till den nya studien.
Tror du att en hälsoskatt skulle påverka dina uppköp? Berätta i kommentarsfältet!
Artikeln korrigerades 8.4 klockan 9.15. I artikeln stod det felaktigt att skatten skulle gälla omättade fetter. Det är mättade alltså hårda fetter som skulle beskattas hårdare.