Det var ifjol som sortering och återvinning av textilavfall startade på bred skala i Finland. På Stormossens verksamhetsområde kom man igång redan året före det.
De avlagda textilerna försorteras i en industrilokal på Fågelberget.
Lagret är fullt av enorma svarta och vita sopsäckar. I de svarta finns textilier som ännu inte har sorterats, medan de vita innehåller sorterat material som ska åka vidare till återvinning, berättar Timo Lehtola som är servicechef vid Stormossen.
– Det är helt manuellt arbete. Innehållet i alla påsar och säckar som vi får hit sorteras här på ett bord. Det som kan återvinnas sorteras skilt, medan en del blir energiavfall och en del kan användas på nytt, säger Lehtola.
Enligt Lehtola är det för tillfället strax under 50 procent som kan återvinnas. Det materialet transporteras till en anläggning i Pemar där Sydvästra Finlands Avfallsservice gör textilfibrer av materialet. På så vis uppstår exempelvis nya yllegarn.
För Lehtola är det en självklarhet att det här arbetet ska göras idag. Finländare producerar årligen 13 kilo textilavfall per person och en stor del av avfallet består av material som kan återvinnas.
– Nuförtiden sorterar vi allt möjligt, eftersom man på det viset kan spara på naturen. De här textilierna har ett nytt liv efter det här, säger Lehtola.
Kvaliteten har blivit sämre
Stormossen tar hand om avlagda textilier som har förts till någon av de tolv återvinningsstationer som finns på de sex ägarkommunernas område.
– Det handlar om sådana textilier som kunderna har lämnat till oss, eftersom man inte kan använda dem längre. De är exempelvis så söndriga att man inte längre kan fixa dem, förklarar Lehtola.
Lehtola vill själv helst inte använda ordet textilavfall, eftersom det ger fel bild av vad man är ute efter.
– Avfall är ofta sådant som man inte kan återanvända på något sätt, men det här kan vi återvinna.
Tyvärr har kvaliteten på det material som österbottningarna för till textilåtervinningen blivit sämre sedan verksamheten startade för ett och ett halvt år sedan.
– Det kommer mera smutsiga textilier, och det kommer skor och sockor och underkläder och annat som vi inte kan ta emot.
Mellan en och tre personer jobbar en till två dagar per vecka med att sortera innehållet i sopsäckarna. Det som inte kan bli nya fibrer sorteras som brännbart avfall och går till energiåtervinning på Westenergy Oy. I dagsläget är 38-40 procent av alla förbrukade textilier som kommer in sådana som tyvärr måste gå till energiåtervinning.
Den lilla del som blir kvar när återvinningsbart har sorterats från brännbart? Det är textilier som duger direkt för återbruk på Minimossen, berättar Lehtola.
Vad tycker då Timo Lehtola att man ska göra om man har kläder eller andra textilier man inte vill använda längre, men inte heller vill försöka sälja vidare?
– Om kvaliteten är okej så ser vi gärna att man först för dem till välgörenhet. Men de som på något sätt är sönder tar vi gärna emot.