– Han sa att han var oåtkomlig, att ingenting kunde hända honom.
Mannen som Olga talar om är en av de ryska veteraner som har återvänt från fronten i Ukraina.
Olga heter egentligen något annat, men eftersom hon talar om sin våldsamma man så får hon vara anonym.
Hon säger att hennes man var alkoholist och våldsam redan före kriget, men när han efter sju månader i armén återvände som påstådd krigshjälte blev det värre.
– Han blev ännu mer radikal, förklarar Olga för nyhetsbyrån AFP.
Samhället tvår sina händer
Vladimir Putins Ryssland ser inte våld i hemmet som ett problem som samhället behöver ta tag i. År 2017 genomförde Kreml – med den rysk-ortodoxa kyrkans goda minne – en lagändring som lindrade straffen för våldsdåd i hemmet.
Problem i familjer ska lösas inom familjen, resonerar Kreml.
Efter den ryska invasionen av Ukraina i februari 2022 blev det också förbjudet att publicera information som försätter försvarsmakten i dålig dager.
Jag har alltid känslan av att han finns någonstans med en kniv
Nadezjda
Det leder sammantaget till ett betydligt sämre skydd för kvinnor vars män är våldsbenägna. Kvinnor som Olga och Nadezjda.
Nadezjdas man värvades av privatarmén Wagnergruppen och, liksom Olgas man, var han mer våldsam än förut när han återvände från fronten för ett år sedan.
I höstas fick Nadezjda och hennes barn hjälp och för tillfället sitter hennes man fängslad, men hon lever med rädslan för vad som kommer att hända när han blir frigiven.
– Jag har alltid känslan av att han finns någonstans med en kniv. Den tanken har fastnat i mitt huvud, säger hon till AFP.
Extrema våldsdåd normaliseras
Organisationer som arbetar med offer för våld i hemmet varnar att situationen förvärras i och med kriget.
Det finns ingen officiell statistik över våldsdåd som begås av veteraner i Ryssland. Lokalt rapporteras det ändå om fall efter fall och också frivilligorganisationer har engagerat sig i frågan.
En sammanslutning av kvinnoorganisationer som kallas för Консорциум, Konsortiet, har bland annat hjälpt Olga.
Hon ringde Konsortiet efter att ha sett ett tv-program om våld i hemmet.
– Det kändes som om de talade direkt till mig, säger hon.
Konsortiet har varit verksamt i tio års tid och konstaterar att behovet av stöd, juridisk rådgivning och påverkansarbete är stort. Sammanslutningen har bland annat sammanställt statistik över domar.
Statistiken visar att situationen förvärrades under coronapandemin.
Den negativa utvecklingen har fortsatt under Ukrainakriget, även om siffrorna inte är klara eftersom det som kallats för en militär specialoperation fortfarande pågår.
Sofia Rusova är verksam inom Konsortiet och hör till dem som har forskat i våld mot kvinnor i Ryssland. Hon säger till AFP att beslutet att invadera Ukraina har normaliserat extrema våldsdåd.
– Vi kommer att leva med följderna i ett decennium, säger Rusova.
Veteraner som står ovan lagen
Att männen är krigsveteraner ger dem en känsla av att de står ovan lagen.
– Kvinnor säger ofta till mig att deras angripare har sagt att de inte kommer att straffas, konstaterar Sofia Rusova.
Ibland har de rätt. Åtminstone i två fall i Volgograd respektive Rostov-na-Donu i södra Ryssland har veteraner friats efter att de knivhuggit sina flickvänner – trots att den ena kvinnan dog.
Varken domstolsväsendet eller Kreml tycker att våld i hemmet är en prioritet. Lagändringen 2017 gör åklagarsidan tandlös och någon politisk vilja till ändring finns inte heller.
Nyhetsbyrån AFP bad tidigare i april Kreml kommentera de rapporter som förekommit i lokal press om våldsdåd som begåtts av veteraner.
Talesmannen Dmitrij Peskov konstaterade att president Putin nyligen haft ett möte med representanter för inrikesministeriet, men att frågan inte togs upp.
– Den här typen av våld fanns inte bland de angelägenheter som lyftes, sa Peskov.
Källa: AFP, Spektr