De senaste åren har varit svåra för små och medelstora aktörer inom den inhemska livsmedelsindustrin. Finländarnas köpkraft har försämrats och det har märkts av i konsumtionen.
Konsumenterna väljer billigare alternativ i matbutiken och butikskedjornas egna varumärken vinner mark. För producenterna och leverantörerna betyder det lägre priser och sämre villkor.
Företagaren Robert Jordas vid Robbes lilla trädgård i Lappträsk säger att situationen är tuff i växthusbranschen. Många leverantörer är tvungna att tillverka produkter för de stora butikskedjornas egna varumärken, vare sig de vill eller inte.
– Det är en liten del av våra produkter som går med ”private label”. Men där kan vi inte kommunicera med våra slutkunder och berätta vem vi är och varifrån produkterna kommer, tyvärr.
Det går bättre nästa år, men läget är osäkert
De senaste ekonomiska prognoserna förutspår aningen bättre tider, vilket tros återspegla sig på konsumtionen nästa år.
Finansministeriet förutspår att det ekonomiska läget börjar förbättras i år. Finlands bruttonationalprodukt beräknas öka med cirka 1,6 procent 2025 och 1,5 procent 2026.
– Lokalt, inhemskt och hållbart väntas igen synas starkare i valen av livsmedel nästa år, säger Livsmedelsindustriförbundets ekonom Bate Ismail i förbundets ekonomirapport för april.
Samtidigt som de allmänna utsikterna är bättre menar Livsmedelsindustriförbundet att skattebesluten som regeringen fattade i sina ramförhandlingar i april försämrar konsumenternas köpkraft.
Det ökar osäkerheten i ekonomin och den inhemska efterfrågan.
Byråkratin är ett hot mot tillväxten
Regeringen beslutade vid ramförhandlingarna att höja mervärdesskatten på varor och tjänster från 24 procent till 25,5 procent.
Robert Jordas är nöjd över att livsmedlen och restaurangtjänsterna fortfarande omfattas av den reducerade skattesatsen. Han väntar sig att konsumenternas köpkraft ska bli bättre.
Jordas skulle gärna se beslut som underlättar små och medelstora företags administrativa börda. Nya krav och förordningar tillkommer ständigt, som drabbar alla företag.
– Vi har samma byråkratiska börda i våra småföretag som i stora företag. Det här är något som jag ser att direkt hindrar tillväxt.
Förpackningsdirektivet ska ses som en möjlighet
EU-parlamentet gav grönt ljus för godkännandet av det omtalade förpackningsdirektivet, som ska minska mängderna förpackningsavfall, speciellt plastavfallet.
Medlemsländerna ska godkänna direktivet och implementera det. Om allt går som planerat införs begränsningar från och med år 2030 för bland annat engångsförpackningar i plast för frukt och grönsaker.
Det är inte lätt att minska på mängden förpackningsmaterial. Förpackningarna har en funktion som går ut på att skydda produkten som producerats.
Robert Jordas ser ändå direktivet som en möjlighet för finländska företag.
– Vi som är nära konsumenten vinner. Vi är finländska företag som är snabba på att utveckla lösningar som är hållbara. Jag tror att den finländska produktionen vinner på direktivet.