Finns det något man kan göra åt saken efter att en närstående avlidit och man fått en arvsskatt man inte har råd med?
– Man slipper ju inte sina skatter – de kommer. Från bouppteckningen tar det ett ungefär ett halvår eller lite mer att få skattebeslutet. Arvsskatten ska oftast betalas i två betalningsposter. Den första delbetalningen ska betalas tre månader efter beslutet, så man har ändå lite tid efter dödsfallet att fundera hur man ska sköta skatterna.
– Blir det helt omöjligt är det bara att ta kontakt med Skatteförvaltningen för att få en betalningsplan. Det är bra att göra det för att undvika att skatterna går till utsökning.
Vad lönar det sig att göra om man vet att man kommer att få ett arv med en arvsskatt man inte har råd att betala?
– Det viktiga är att man tar upp saken inom familjen och diskuterar tillsammans i god tid, så att man inte bara gissar vad som väntar eller hur stora skatter man får. Det brukar vi gå igenom med våra kunder så att både arvlåtarna och arvtagarna förstår vad de har att vänta.
– En del familjer vill inte ta upp saken utan tar det sen när det kommer. Andra familjer vill diskutera arvsfrågorna och vill att de vuxna barnen kommer med till banken och lyssnar när de diskuterar diskuterar testamentet och arvsplanering.
Om arvlåtaren har möjlighet finns det sätt att hjälpa sina kommande arvtagare.
– Arvlåtaren kan ta en sparförsäkring och se till att skatterna blir betalda via sparförsäkringen. Sparförsäkringen realiseras vid dödsfall och pengarna går till den man angett som förmånstagare. Arvlåtaren kan bestämma att de arvingar som får skatter ska få försäkringsersättningen.
Finns det sätt att ändra om i testamentet så att de som ärver inte behöver betala så mycket arvsskatt?
– Det är bra att diskutera i god tid för att se om man kan hitta lösningar i testamentet. Till exempel har den efterlevande rätt till ett 90 000 euros makeavdrag som hen kan ärva skattefritt.
– Det är värt att fundera på om man med testamentet kan påverka när arvsskatterna kommer och till vem. Om man till exempel testamenterar bostaden med äganderätt till den efterlevande och arvets värde är 90 000 euro så skulle den efterlevande inte betala skatt alls på arvet. På så sätt kan man skjuta på skatterna så att de kommer till betalning senare.
Avdraget löser inte alltid hela problemet. Och värdet på bostäder varierar naturligtvis beroende på var man bor.
– Man kan också fördela arvet på fler personer. Man kan se på hur mycket man kan ge till exempel till barnbarn utan att det blir arvsskatt. Å andra sidan bör man ställa sig frågan om det lönar sig att dela på till exempel en bostad på det sättet.
Många ägare kan göra det svårare att förvalta egendom.
Man kan ju inte bra kasta ut änkan eller änklingen från makarnas gemensamma hem.
Aktias jurist Hanna-Kaisa Kemppainen
Finns det något man kan göra om arvet i huvudsak består av en bostad där änkan eller änklingen bor kvar med besittningsrätt?
– Man kan ju inte kasta ut änkan eller änklingen från makarnas gemensamma hem. Hen har ju rätt att bo där.
– Men oftast får man ändå ett avdrag på besittningsrätten, alltså Skatteförvaltningen beaktar i skattebeslutet att någon bor i det gemensamma hemmet, och det påverkar skatterna lite.
Kemppainen konstaterar också att man ju vanligtvis inte heller vill kasta ut sin förälder.
– Om man inte kunnat lägga undan pengar i förväg kan man också bli tvungen att ta ut ett lån för att kunna betala skatterna.
Om man är det minsta osäker lönar det sig att fråga om råd.
– Det är möjligt att göra en ansökan om en betalningsplan hos Skatteförvaltningen. Man ber då om tilläggstid och gör upp en plan för hur man ska betala. Arvsskatten betalas vanligen i två avbetalningar, men man kan till exempel få göra mindre delbetalningar under en längre tidsperiod.
Hur ska man resonera kring att ta lån för att betala arvsskatten?
– Det är ett sätt till exempel om man inte vill realisera sina egna besparingar. Tyvärr kan det också vara den enda utvägen för den som ärver egendom som är mycket svår att realisera.
Det är inte alltid möjligt att sälja till exempel en bostad även om alla arvtagarna skulle vara överens om att sälja, påpekar Kemppainen. Marknadsläget för fastigheter är dåligt just nu.
Då kan man bli tvungen att ta ut lån.
En enkät visade nyligen att en tiondel av dem som betalar arvsskatt behöver ta lån för att kunna betala. Kemppainen bekräftar att det inte är ovanligt att arvingar lånar pengar av banken hon arbetar vid.
– Om man vill låna pengar lönar det sig att ta kontakt med banken i god tid i förväg och diskutera – eller att ta kontakt med skatteförvaltningen för att få en betalningsplan.