Start

Invånare i östra Finland mår sämre än resten av landet – tudelningen mellan öst och väst består

Vårdreformen har inte rått bot på hälsoskillnaderna inom landet. Knapp finansiering och glesare servicenät kan göra läget ännu sämre.

Bild på en bunt papper från FPA. Teksten är suddig.
Sjukpensionsbesluten haglar tätt i Finland. Bild: Juha-Petri Koponen / Yle

Östra Finland sticker fortfarande klart ut i statistiken för sjukfrekvens och arbetsoförmåga, visar uppgifter från THL, Institutet för hälsa och välfärd. Sämst mår invånarna i Norra Savolax och Norra Karelen.

De kommunvisa skillnaderna är också störst i dessa välfärdsområden, där det finns många små kommuner.

– De regionala skillnaderna verkar inte vara på väg att ändra. Tudelningen mellan landets östra och västra del består, säger THL:s överläkare Riitta Luoto.

Det blir i framtiden ännu svårare att ordna med service i områden där det bor många äldre och där många dessutom står utanför arbetslivet.

Norra Österbotten skiljer sig från mängden

I Norra Savolax är problem med den psykiska hälsan och sjukdomar i stöd- och rörelseorganen klart vanligare än i hela landet. Alkoholen orsakar störst problem i Södra Karelen.

THL tycker att det borde redas ut om det finns skillnader i tillgången till service inom välfärdsområdena.

En ölburk i närbild.
Alkoholrelaterade sjukdomar är vanliga i Södra Karelen. Bild: Henrietta Hassinen / Yle

Sjukdom leder inte nödvändigtvis till att man inte kan jobba. I Norra Österbotten lider befolkningen mer av olika sjukdomar än befolkningen i medeltal, samtidigt som fler jobbar.

En möjlig förklaring som THL erbjuder är att tillgången till vård är god och att många som är partiellt arbetsföra kan bli kvar i arbetslivet.

– Företagande och olika sätt att sysselsätta sig är vanligare i området, säger Riitta Luoto.

Åldrande befolkning med folksjukdomar

Välfärdsområdesdirektör Kirsi Leivonen i Norra Karelens välfärdsområde, Siun Sote, är inte överraskad av THL:s siffror.

– Vårt område har en åldrande befolkning, och då förekommer det också mycket folksjukdomar.

Kirsi Leivonen i närbild.
Välfärdsområdesdirektör Kirsi Leivonen vid Siun Sote tycker att finansieringen borde motsvara servicebehovet. Bild: Pohjois-Karjalan hyvinvointialue-Siun sote

Leivonen lovar beakta uppgifterna då servicen planeras i framtiden. Hon menar att digitala tjänster och mobila enheter kan ge bättre serviceutbud också på glesbygden.

Vårdreformen sades vara en lösning på tudelningen. Nu finns det en oro för att problemen bara ska öka, speciellt som välfärdsområdena tycker att de har för lite pengar.

– Jag ser inte fusioner som en lösning på finansieringsproblemen. Man borde trygga en finansiering som i sin helhet motsvarar befolkningens servicebehov, är Kirsi Leivonens hälsning till landets regering.