Det bor sammanlagt 448 miljoner människor i de 27 EU-länderna. Av dem har 360 miljoner rätt att rösta i EU-valet.
Platserna i EU-parlamentet speglar befolkningsmängden i de olika länderna, men de små länderna har i förhållande fler platser än stora länder. Finland har 15 platser i parlamentet och 4,5 miljoner röstberättigade.
Inom EU ordnas valet på flera olika valdagar. I Finland börjar förhandsröstningen den 29 maj, och den egentliga valdagen är den 9 juni.
Historiskt har färre gått till urnorna i EU-valet än i andra val. I det senaste EU-valet år 2019 var valdeltagandet i Finland 40,8 procent.
I de senaste riksdags- och presidentvalen var valdeltagandet över 70 procent, i kommunalvalet 55 procent och i områdesvalet 47,5 procent.
I det senaste EU-valet var belgarna de som röstade flitigast: hela 88,5 procent röstade. Minst intresse väckte EU-valet i Slovakien där bara 24,7 procent av de röstberättigade tog sig till valurnorna.
En del av skillnaderna förklaras av att det råder valplikt i Belgien, Bulgarien, Grekland och Luxemburg. Cypern hade liknande obligatoriskt valdeltagande fram till år 2017.
I Finland och många andra EU-länder kan man ställa upp som kandidat i EU-valet om man har fyllt 18 år. Men det finns också länder med betydligt högre åldersgräns.
Att ordna ett så stort val är dyrt. Enbart informationskampanjen inför valet går lös på 37 miljoner euro, alltså 8 cent per EU-medborgare, skriver Euractiv.com. Kampanjen ska få föstagångsröstare och soffliggare att ta sig till valurnorna. För Finlands del är valet lika dyrt som ett riksdagsval.
Grafiken med åldersgränsen för kandidater korrigerades kl. 10:56. Tidigare saknades Spanien och Lettland.