I juni väljer finländarna sina representanter till Europaparlamentet genom att rösta på nationella partier och deras kandidater. Men en enskild finsk ledamots ord väger inte tungt i Bryssel.
Totalt väljs 720 ledamöter till Europaparlamentet i juni, och vanligtvis kan högst fyra kandidater från varje parti i Finland ta sig till EU-parlamentet.
För att få mer inflytande grupperar sig parlamentsledamöterna från alla medlemsländer i större politiska grupper.
Europaparlamentet fungerar på många sätt annorlunda än till exempel Finlands riksdag. Parlamentet är inte uppdelat i opposition och regering, och beslutsfattningen styrs inte av ett regeringsprogram.
Ett majoritetsbeslut förhandlas fram gång på gång och separat för varje lagstiftningsprojekt och fråga. I den här artikeln får du veta hur de finska ledamöterna påverkar i EU.
Sådana är grupperna i EU-parlamentet
I EU-parlamentet arbetar ledamöterna i olika grupper. De flesta finska partier tillhör så kallade paraplypartier på EU-nivå. De här partierna delar samma mål och värderingar och utformar sina egna program och mål för valet. Till exempel tillhör Samlingspartiet och Kristdemokraterna det europeiska partiet Europeiska folkpartiet (EPP), medan Socialdemokraterna tillhör Europeiska socialdemokratiska partiet (PES).
Efter valet grupperar sig dessa paraplypartiers ledamöter i gemensamma grupper i parlamentet. Vissa partier bildar kanske sina egna parlamentsgrupper redan nu. Att bilda en ny parlamentsgrupp kräver att den har stöd av minst 23 ledamöter från minst en fjärdedel av EU:s medlemsstater. Alla partier har inte tillräckligt med medlemmar för att bilda egna grupper. Därför samarbetar mindre partier som har tillräckligt mycket gemensamt i lösare grupper.
För närvarande finns det sju grupper i parlamentet. Finska ledamöter är representerade i sex av dem. Genom att klicka på partierna nedan kan du lära dig mer om deras parlamentsgrupper och de europeiska paraplypartiernas valmål. Endast riksdagspartierna ingår i grafiken.
I grupperingarna finns också oberoende ledamöter som inte hör till något europeiskt parti. Vissa har själva valt att stå utanför grupperingarna, medan andra inte har accepterats som en del av någon grupp.
Rörelsen Nu:s kandidater har aldrig kommit in i Europaparlamentet och har därför ingen färdig grupp i parlamentet. Enligt partiets ordförande Hjallis Harkimo skulle partiets ledamot dock ansluta sig till EPP om de blev invalda.
Storleken är viktig men samarbete är avgörande
Europaparlamentets grupper är mycket mer splittrade än de finska partierna, säger Johanna Kantola, professor vid Helsingfors universitets centrum för Europaforskning. Gruppens storlek spelar visserligen roll, men hur gruppen kan använda sin kollektiva styrka och samarbeta är också viktigt.
Grupperna strävar alltid efter att hitta en gemensam åsikt i olika politiska frågor, men det är inte möjligt att tvinga medlemmar att rösta på ett visst sätt.
Centern hör till exempel till den liberala gruppen Renew i EU-parlamentet, även om partiet i Finland snarare anses vara värdekonservativt.
Kantola påpekar att partiets ordförande Annika Saarikko verkar ha svårt med den liberala etiketten.
– Centern är inte lika integrationsvänligt som sin parlamentsgrupp och är inte heller lika villiga att utöka EU:s makt, säger Kantola.
För en del av Samlingspartiets ledamöter i Finland kan den egna gruppen EPP vara för konservativ, särskilt i frågor om jämställdhet.
Svänger EPP högerut?
Länge fick de två största grupperna i parlamentet, EPP och S&D, ofta ihop en majoritet med hjälp av den liberala Renew-gruppen och De Gröna.
Enligt Johanna Kantola kommer den koalitionen säkert fortfarande att ha en majoritet i parlamentet, även om prognoserna säger att Europaparlamentet kan ta flera steg åt höger i valet.
Den viktigaste frågan, enligt Kantola, är dock vem den största gruppen i parlamentet, EPP, vill samarbeta med.
Både EPP:s toppkandidat Ursula von der Leyen och Samlingspartiets ordförande Petteri Orpo har frågats före valet om de skulle vara villiga att samarbeta med de högerorienterade grupperna ECR och ID.
Under den gångna perioden har det enligt Kantola varit synligt att det finns ett ökande intresse inom EPP-gruppen för att närma sig ytterhögern.
EPP är antagligen orolig för ytterhögerns uppgång och vill locka väljare genom att föra en politik som liknar deras.
Rysslandsvänlighet splittrar både vänstern och högern. Parlamentets vänstergrupp är enligt Kantola ovanligt splittrad.
Den här perioden har skillnaderna mellan medlemmarna ökat ytterligare på grund av inställningen till Ryssland. Den stora partigruppen, som Finlands Vänsterförbund nyligen lämnade, kräver bland annat fredsförhandlingar mellan Ryssland och Ukraina.
Situationen i Ukraina och inställningen till Ryssland har också påverkat grupperna på högerkanten.
Förra året lämnade Sannfinländarna parlamentets ytterhögergrupp, som anses vara Rysslandsvänlig, och gick över till den mer måttfulla ECR-gruppen. Sannfinländarna angav meningsskiljaktigheter i utrikes- och säkerhetspolitiska frågor som orsak.
Nu orsakar Ungerns premiärminister Viktor Orbáns parti Fidesz, som motsatt sig stödpaketen till Ukraina, huvudbry för Sannfinländarna.
Fidesz vill gå med i ECR-gruppen, men Sannfinländarna vägrar samarbeta med Fidesz i parlamentet.
Artikeln är ursprungligen publicerad på finska: Ymmärrä äänesi vaikutus eurovaaleissa: Tällaisissa ryhmissä meppimme työskentelevät ja vaikuttavat EU-parlamentissa