Arkeologistuderande vid Helsingfors universitet har gjort utgrävningar på Stora Borgbacken i Borgå. De två första veckorna i juni sökte gruppen efter medeltida fynd under ledning av forskardoktor Tuuli Heinonen. Arbetet avslutas på fredag (14.6).
Undersökningarna är en del av projektet Suomen ja Karjalankannaksen eurooppalaistuminen (2022–2026), och söker svar på vilken funktion borgen hade när det svenska riket bredde ut sig i Finland under medeltiden.
– Vi vet att professor Johan Reinhold Aspelin grävde här 1886 och han har ritat en karta över sina utgrävningar. Utifrån kartan verkar det som att han inte grävde på den här platsen så vi hoppas hitta medeltida lagerstrukturer som han inte grävde bort, sa Tuuli Heinonen då grävningarna just kommit i gång.
Det gjorde gruppen. Arkeolog Frida Ehrnsten berättar att det finns rikligt med medeltida jordskikt bevarade, även om det är lite fragmentariskt.
– De äldsta fynden ser ut att vara från början av 1300-talet. Vi har tysk importkeramik och några skärvor keramik som ser ut att vara gjorda i södra Skandinavien.
– Sedan har vi en pilspets och ett fragment av en medeltida kniv, berättar Ehrnsten.
Förutom det har man hittat en hel del bränd lera som använts för att täta väggar, och lerlager som kan ha varit golv eller utjämningsskikt.
Under jordskiktet med fynden finns fyllnadsjord och ytterligare ett äldre skikt med tecken på mänsklig aktivitet.
– Då skulle man kunna anta att de äldsta skikten som vi har kan dateras till de sista årtiondena av 1200-talet, säger Ehrnsten.
Tidigare har man spekulerat i om borgen kan ha byggts i samband med de danska korstågen till Nyland 1191 och 1202, eller som en tyskpåverkad fogdeborg på Albrekt av Mecklenburgs tid på 1380-talet.
Utifrån fynden som gjorts och vilken tidsperiod de kommer från verkar det troligt att svenskarna byggde borgen som en försvarsutpost mot Novgorod i slutet av 1200-talet.
– Det var ganska oroliga tider och svenskarna ville förstärka sin makt österut. 1293 grundades Viborgs slott som svenskarnas nästa utpost. Därefter nådde de S:t Petersburg och byggde Landskrona. Borgen i Borgå skulle vara en ganska naturlig föregångare till de här som vi har längre i öst, säger Ehrnsten.
Arkeologerna har inte hittat något som kan dateras till mitten eller slutet av 1300-talet. Borgen verkar ha använts i 40–50 år tills den inte behövdes mer.
– Sedan var det politiska läget annorlunda och det kanske inte behövdes en borg här längre i mitten av 1300-talet, säger Ehrnsten.
Det första omnämnandet av Borgås stadsrättigheter är från 1387, men förmodligen har det funnits bebyggelse intill borgen redan tidigare. Den hade troligen en stengrund men var annars byggd i trä. Ehrnsten tror de nyblivna stadsborna kan ha återanvänt borgen som byggmaterial när Borgå växte fram under medeltiden.
Enligt Ehrnsten finns det inga bevis på att borgen skulle ha använts under 1500-talet när danskarna huserade i området.
– Under den stora ofreden på 1700-talet fanns det trupper stationerade här men det var inte frågan om någon egentlig borg då mer, säger Ehrnsten.
Eftersom Borgbacken länge varit en populär samlingsplats förekommer till exempel kapsyler ofta i de översta lagren, men keramikskärvor som troligen kommer från picknickar på 1700- och 1800-talen finns också bland tidigare fynd.
Tuuli Heinonen betonar att det är rätt sällan forskare får gräva i liknande miljöer.
– Det här är en av de finaste platser jag själv har jobbat på. Det är inte ofta man får gräva vid en medeltida borg som man dessutom vet så litet om, säger Heinonen.
Frida Ehrnsten tycker det är roligt att så många kommit för att följa utgrävningarna, både Borgåbor och turister.
– Man ser helt tydligt att den här borgen väcker stort intresse, konstaterar Ehrnsten.
Utgrävningarna utfördes av första årets arkeologistuderande vid Helsingfors universitet. För de flesta av dem är det också första gången på en utgrävning för att lära sig bland annat metodik, fältarbete och dokumentation. Just den här utgrävningen var extra populär och lockade 20 studerande.
– De ska alla bli arkeologer så det är jätteviktigt att de lär sig hur man mäter och gräver, hur man tar hand om fynd och skriver på fyndpåsar, säger Heinonen.
De blivande arkeologerna ska fortsätta jobba med fynden under en kurs i efterarbete i höst.
Man har också tagit jordprover som ska skickas till ett laboratorium för att analyseras. Via jordproverna kan man till exempel se hurdan växtlighet det funnits i området. Förkolnade frön är särskilt intressanta eftersom de kan användas för datering. Via dem kan man få en snävare tidsram än genom att analysera träkol, för träd lever så länge.
Rapporten med resultaten publiceras på Museiverkets webbplats bara den är klar, förmodligen nästa vår.