Omkring 30 personer bänkade sig i matsalen i den finska skolan i Tolkis när Plug Power och staden bjöd in till invånarmöte på onsdagskvällen (5.6).
Kai Helpiö är ordförande i Tolkislandets invånarförening. Han kom på invånarmötet för att höra vad de nya grannarna tänker göra. Han tycker inte projektet är dåligt, men det finns en del öppna frågor.
– Jag vill veta mer om säkerheten. Trafiken är en stor sak i området, här kör sandbilar och nu kommer också vätgasbilar att börja köra vätgas till Helsingfors, säger Helpiö.
Det amerikanska bolaget Plug Power har omkring 300 anställda i Europa. Två av dem jobbar i Finland: Utvecklingsdirektör Pekka Pirhonen och utvecklingschef Aleksi Haverinen. Båda var på plats i Borgå för att berätta mer om projektet tillsammans med representanter från Borgå stad och konsultföretaget Ramboll.
Och Pirhonen har svar på Helpiös fundering om trafiken: Den kommer att öka med ungefär 24–25 lastbilar per dag, om vätgasen distribueras med bil.
Det är ännu oklart hur vätgasen tar sig vidare från Tolkis. Det finns tre alternativ: Att den skeppas utomlands via hamnen i Tolkis eller från en brygga på fabrikstomten, att den körs vidare med lastbilar för att användas som bränsle i Finland, eller att den distribueras för industriellt bruk genom att matas in i ett gasledningssystem som det finska bolaget Gasgrid planerar bygga.
20 nya jobb
Tolkisprojektet är uppdelat i två faser. Först ska man på 7,5 hektar mark bygga en vätgasfabrik på 40 megawatt som producerar 5 000 ton vätgas om året. Om allt går bra kan den tas i bruk tidigast 2027.
I det första skedet behövs mellan 15 och 20 anställda fabriksarbetare som jobbar i tre skiften. Till det kommer ännu de indirekta arbetsplatserna inom logistiken, omkring 50 ifall vätgasen fraktas vidare från Borgå med bil.
I det andra skedet ska anläggningen utvidgas till den delen av tomten på 12 hektar, som nu används av NCC Industries för stenbrytning. De gör i praktiken en del av förarbetet för att få tomten slät och byggklar. Där är tanken att på 2030-talet bygga tilläggskapacitet på 200 megawatt.
Jan Liimatainen är utvecklingschef på NCC. Han har också kommit till mötet.
– Det är ett intressant projekt, men tidtabellen är ganska snabb, om man tittar på vår verksamhet. Vi har hyrt marken för några år framåt. Det är begränsat hur mycket sten vi får bryta och vi kommer inte att hinna gå framåt med den där tidtabellen. Man planerar säkert andra åtgärder via planläggningen, tror Liimatainen.
Säkerhetsåtgärder
Någon undrar om det behövs en säkerhetszon kring tomten.
– Det finns inga hem riktigt nära, och tomten är så pass stor att vi kan placera fabriken inom dess gränser utan att skyddsområdet sträcker sig utanför, säger Pirhonen.
Vätgas är brandfarligt och kan explodera om den kommer i kontakt med luft. Enligt Pirhonen behöver invånarna inte oroa sig, eftersom man kommer att följa alla säkerhetsåtgärder som krävs för att hantera gasen.
Åtminstone i projektets första fas kommer det att finnas lagringsutrymmen för mellan 500 och 700 kilogram vätgas i anslutning till fabriken, vilket inte är så mycket i industriell skala. Om vätgasen distribueras med lastbilar kommer det att byggas betongmurar kring lastningsställena.
Juha Moilanen är Borgåbo men inte Tolkisbo. Han kom eftersom han är intresserad av den nya teknologin och av hur den gröna omställningen omsätts i praktiken.
– Det är ett intressant projekt på alla sätt. Det finns fortfarande många oklarheter, men jag hoppas det går framåt, säger Moilanen.
Tolkisbon Esa Mörsky är av samma åsikt.
– Det här är ett bra projekt för staden och området, det ger arbetsplatser och är ett projekt med ny teknologi som servar industrin, säger Mörsky.
Elen som behövs för vätgastillverkningen kommer via Borgå Elnäts kraftledning som ligger alldeles intill fabrikstomten. För att vätgasen ska vara ”grön”, alltså förnybar, används el från vindkraft, solkraft och vattenkraft. Atomkraft duger också för att jämna ut energitillgången under mulna och vindstilla dagar.
Vattnet som ska spjälkas upp i väte- och syreatomer kommer antingen från Borgå vatten, eller så bygger man en anläggning för att rena och avsalta havsvatten.
Som biprodukt uppstår stora mängder syre.
– Vi tar gärna emot idéer om vad det kan användas till, säger Pirhonen.
Ekonomi
En fråga som kom upp under mötet handlar om hur mycket pengar staden satsar på projektet, och vad som händer om bolaget går i konkurs eller bestämmer sig för att skippa planerna.
– Det är ett i mängden av sjuttio planläggningsprojekt som staden håller på med, säger stadsplaneringschef Jarkko Lyytinen.
Att räkna ut kostnaderna för staden är svårt, men i praktiken består kostnaderna av den ansvariga planläggarens lön. Han håller också på med andra projekt förutom det här.
Plug Powers ekonomiska läge ser inte bra ut, det medger Pirhonen och Haverinen. De tror ändå projektet kommer att genomföras.
– Läget är allvarligt inom hela den industriella sektorn. Lånet på 1,66 miljarder dollar som bolaget fick från energiministeriet i USA kommer att hjälpa med att få igång verksamheten i Europa, säger Pirhonen.