Svenska folkpartiet väljer ny partiledare på söndag, och det är tre män från Nyland som ställer upp.
Det är svårt att hitta större skillnader mellan de tre kandidaterna, men en titt på hur de svarat i Yles valkompass inför riksdagsvalet i fjol avslöjar några nyansskillnader.
Den största gemensamma nämnaren för de tre kandidaterna är synen på ekonomi.
Frågorna i valkompassen är ställda inför riksdagsvalet, och i fråga om statsfinanserna svarar de alla i enlighet med det regeringsprogram de senare var med om att skriva.
De tycker alla tre det är bättre att minska utgifter än att höja skatter, att staten hellre ska skära ner på service än ta mera lån, och att kapitalskatten inte ska höjas.
– Skuldutvecklingen är oroväckande, motiverar Adlercreutz.
– Skuldsättningsspiralen måste få ett slut, motiverar Andersson.
– Skuldsättningsspiralen måste stävjas, motiverar Wickström.
Olika syn på språkkraven inom hälsovården
En skillnad som syns i valkompassen finns i kandidaternas inställning till språk.
De har svarat olika på påståendet att Finland bör sänka de lagstadgade kraven på språkkunskaper i svenska och finska för att säkra tillgången till yrkeskunnig personal inom hälsovården.
Överlag måste vi vara mer flexibla när det gäller språk och deras användning i arbetslivet
Anders Adlercreutz i Yles valkompass 2023
Anders Adlercreutz håller delvis med om att det här behöver göras medan Henrik Wickström är delvis av annan åsikt och Otto Andersson är helt av annan åsikt.
Att du ska få tala ditt modersmål då du behöver vård är en helt central fråga för mig
Otto Andersson i Yles valkompass 2023
Alla tre ville sänka bränsleskatten, men ser olika på köttet
En del skillnader finns i kandidaternas syn på miljö- och klimatfrågor.
Alla tre kandidater tycker Finland ska vara en föregångare i klimatarbetet, men alla tre uppgav före riksdagsvalet att de vill sänka beskattningen av bensin och diesel.
På påståendet ”Stödet till köttproduktionen borde minskas av klimatskäl” svarar de lite olika:
Otto Andersson är av helt motsatt åsikt, Henrik Wickström dels av annan åsikt, och Anders Adlercreutz delvis av samma åsikt.
– I framtiden kommer vi i högre grad att använda beskattning för att styra vårt konsumtionsbeteende. När vi bedömer en produkts klimatavtryck betyder det i de flesta fall också att lokal produktion gynnas, motiverar Adlercreutz.
– Det är viktigt att minska på köttimporten och välja inhemskt kött, om möjligt närproducerat, motiverar Otto Andersson.
– Med tanke på vår försörjningsberedskap är det viktigt att vi har egen matproduktion som är etiskt och klimatmässigt hållbar. Vi behöver lösningar som säkerställer den inhemska matproduktionen och framtiden för producenterna, motiverar Henrik Wickström.
Olika syn på skogsbruk
Också i fråga om synen på skogsbruk finns en del skillnader mellan kandidaterna.
På valkompasspåståendet ”Skogsavverkning måste begränsas för att vi ska få en större kolsänka som binder koldioxid” är Anders Adlercreutz och Henrik Wickström av samma åsikt, medan Otto Andersson är delvis av annan åsikt.
En annan skogsfråga handlar om biodiversitet.
Att Finland borde skydda alla naturskogar för att stärka den biologiska mångfalden håller både Anders Adlercreutz och Henrik Wickström med om, medan Otto Andersson är delvis av annan åsikt.
– Vi behöver ett långsiktigt jord- och skogsbruk och en aktiv skogsvård, skriver Andersson.
Alla tre har helt annan syn än regeringen på flyktingpolitiken
Valkompassen inför riksdagsvalet innehöll också ett påstående om att Finland borde ta emot färre kvotflyktingar från flyktingläger.
Varken Adlercreutz, Anderrsson eller Wickström håller med om det, eftersom SFP:s flyktingpolitik som känt skiljer sig från regeringsprogrammet de gått med på.
Alla tre ordförandekandidater håller också helt och hållet med om påståendet att Finland behöver arbetskraftsinvandring för att kunna upprätthålla det finska välfärdssamhället, och alla tre är positiva till att företag ska kunna anställa personal från länder utanför EU utan tillgångsprövning.