Stora andelar av personalen inom den finländska småbarnspedagogiken saknar behörighet. Det finns stora skillnader mellan språkgrupperna i landet.
För de finskspråkiga saknar var femte behörighet mot var fjärde för de svenskspråkiga – och hela två femtedelar av alla samiskspråkiga saknar behörighet.
Marja-Liisa Keski-Rauska är direktör på regionförvaltningsverket. Hon säger att myndigheten redan länge har följt med läget, men att det inte tidigare har gjorts någon ordentlig kartläggning av läget.
– Vi har länge övervakat läget aktiv så resultatet är ingen överraskning, säger Keski-Rauska.
Regionförvaltningsverket har under våren samlat in uppgifter om personalens behörighet inom småbarnspedagogik i alla kommuner på fastlandet. Informationen baserar sig på hurdant läget var i mitten av mars.
Att det råder personalbrist inom småbarnspedagogiken är känt. Tidigare i veckan rapporterade Svenska Yle om bristen på behörig svenskspråkig personal inom branschen.
Svårt att peka ut tydliga orsaker till skillnaderna i södra Finland
Bristen på behörig personal är störst i södra Finland. Enligt Keski-Rauska är det svårt att veta säkert varför bristen är större bland svensk- och samiskspråkiga.
Hon pekar ut finlandssvenskarnas tvåspråkighet som en möjlig förklaring till skillnaden mellan finsk- och svenskspråkiga.
– Det kan vara att många tvåspråkiga väljer att arbeta på finska istället för på svenska. Men det är bara en möjlig förklaring, säger Keski-Rauska.
Det har gjorts mindre satsningar på universitetsnivå för att utbilda fler småbarnspedagoger, men enligt Keski-Rauska har satsningarna inte varit tillräckliga på svenskspråkigt håll.
Orsaken till att två femtedelar av de samiskspråkiga saknar behörighet inom branschen är tydligare.
Det bor över huvud taget få samiskspråkiga i södra Finland, vilket enligt Keski-Rauska är den största orsaken till att bristen på behörig personal är så stor i språkgruppen.
Arbetet med utredningen fortsätter på hösten. Då kommer fokuset ligga på de kommuner där läget är mest akut.