– Det blir ju så att vi struntar i mänskliga rättigheter, och det är jag och mina kollegor bekymrade över.
Så kommenterar Päivi Leino-Sandberg grundlagsutskottets behandling av regeringens kontroversiella avvisningslag som går vidare till förvaltningsutskottet. Leino-Sandberg är professor i europeisk rätt vid Helsingfors universitet.
– Kort och gott är det ju helt uppenbart att lagförslaget strider mot grundlagen, EU-rätten, Finlands internationella skyldigheter och ett stort antal viktiga människorättskonventioner, säger Leino-Sandberg.
Enligt Leino-Sandberg är problemet att lagen, som man försöker stifta, inte går att tillämpa i praktiken eftersom man utgår från att gränsbevakarna kommer att tillämpa enbart den nya lagen.
– Gränsbevakare har, precis som alla finländska tjänstemän, en skyldighet att följa lagen. I den ingår också EU-lagstiftningen och de mänskliga rättigheter som räknas upp där, och de har företräde.
Borde grundlagsutskottet ersättas med en grundlagsdomstol?
Leino-Sandberg beskriver det finländska systemet som unikt.
– Det som är bra med vårt system är att alla våra lagar förhandsgranskas innan de träder i kraft, och då har vi möjlighet att undvika lagar som strider mot grundlagen och mänskliga rättigheter, säger Leino-Sandberg.
Man ska inte ändra på något som fungerar, men om det inte längre gör det kan det vara dags att tänka om.
– Med beaktande av det som hände i går är det uppenbart att det också kan gå riktigt illa, menar Leino-Sandberg.
Hon är inte medveten om att grundlagsutskottet tidigare gått vidare i behandlingen av ett förslag trots att ingen av experterna stött det.
– Om inte utskottet bygger sina slutstater på oss sakkunniga kan man undra vad de bygger dem på, säger Leino-Sandberg.