Övergödningen är den största orsaken till att fisken minskat i Östersjön – men säljakten är även en känslomässig fråga

Gråsälen har under de senaste åren ökat i Östersjön, vilket orsakar problem för fiskare. Men alla tycker inte att det är rätt att skylla problemen på sälen.

Gråsälar med huvuden som tittar upp ur vattnet.
I Skärgårdshavet finns i dag ungefär 5500 gråsälar. Bild: Arash Matin / Yle

I den tredje och sista delen av Yle Åbolands serie om sälar funderar vi närmare på orsakerna till att det är förbjudet att handla med sälprodukter och varför sälen blivit ett problem för fiskarna i regionen.

Flera miljöorganisationer tycker att det är viktigt att gråsälen skyddas och vill minska på jakten.

Camilla Sederholm, verksamhetsledare för Natur och Miljö, säger att bristen på fisk är en del av ett större problem som inte enbart beror på sälen.

– Det största problemet är övergödningen, vilket påverkar fiskbeståndet och sälarnas möjlighet att hitta föda. Vi borde lyfta den här frågan lite större, i stället för att fokusera på en art åt gången och komma med kortsiktiga lösningar om ökad jakt, säger Sederholm.

Sederholm ser just nu en trend från Jord- och skogsbruksministeriet att utöka jakten på olika arter och det gäller också på sårbara och utrotningshotade arter i Finland.

Camilla Sederholm, verksamhetsledare på Natur och Miljö
Arkivbild. Camilla Sederholm tycker att problemen med att antalet fiskar minskar i Östersjön bör ses ur ett bredare perspektiv. Bild: Anna Dönsberg / Yle

”På längre sikt har gråsälsbeståndet i Östersjön minskat”

Sederholm har förståelse för att gråsälarna kan väcka irritation hos de yrkesgrupper som drabbas av problem på grund av sälen, men hon tycker att det är viktigt att hålla den långsiktiga utvecklingen av sälbeståndet i huvudet.

– Sälbeståndet har kanske ökat lite på kort sikt, men på längre sikt har gråsälsbeståndet i Östersjön minskat med sextio procent sedan förra seklet. Om vi bara ser på problemen vi har här just nu, riskerar vi att vara blinda för de mer långtgående konsekvenserna av de här besluten, säger Sederholm.

Sederholm påpekar att jakten väldigt sällan löser problemen med artskydd och bevarandet av biologisk mångfald. I stället önskar hon att myndigheterna skulle se på problemen mera som en helhet.

– Vi borde diskutera mera hur vi ska få bukt med övergödningen i Östersjön och på det viset gynna fisket och fiskarna, konstaterar Sederholm.

Cyanobakterier i strandvattnet.
I första hand borde mer fokus läggas på att minska på övergödningen i Östersjön, påpekar Camilla Sederholm. Bild: Paula Collin / Yle

”Säljakten kan inte bli en storjakt”

Jörgen Hermansson, vikarierande jaktchef vid Finlands viltcentral i Egentliga Finland, tror inte att jakten på säl leder till en omfattande minskning av sälstammen.

Jaktkvoterna för säl följs upp och justeras enligt behov och säljakten är fortfarande en väldigt liten del av all jakt i Finland.

– Det krävs omfattande utrustning och det är ganska hårda och besvärliga förhållanden ute till havs, så säljakten kan inte bli en storjakt på samma sätt som jakten på klövvilt är. Men det att du inte får sälja sälprodukter, som sälskinn och sältran är nog en bidragande orsak till att intresset för jakten är låg, säger Hermansson.

Man i närbild.
Arkivbild. Jörgen Hermansson tror inte att det finns någon risk för att säljakten skulle bli för stor i de finländska vattnen. Bild: Marie Söderman / Yle

Motståndet mot säljakt främst en känslomässig fråga

Hermansson påpekar att det finns olika restriktioner för att säkerställa att inte ett jaktuttag för en jaktart blir för stor. Då är ett försäljningsförbud något som kan tas till.

Jakten tillåts, men för att det inte ska finnas ett kommersiellt intresse förbjuds handel.

– Men när det gäller jakten på säl har besluten ändå i första hand fattats av etiska orsaker. Förutom att en sälkut ser väldigt söt ut, minns många också hemska bilder från kommersiell jakt på ishavet. Det här har lett till att all säljakt fått dåligt rykte, säger Hermansson.

Hermansson påpekar att den säljakt som bedrivs i Finland ser väldigt annorlunda ut än den kommersiella jakten, men det är svårt att få gehör för vetenskapliga och sakliga argument då det är en känslomässig fråga.

Denna säl hittades i Pargas
Arkivbild. En sälkut ser väldigt söt ut och det är en orsak till att många är emot säljakt och att tillåta handel med sälprodukter, konstaterar Jörgen Hermansson. Bild: Mari Lehmonen/Högholmens djurpark

Finns det en risk om det blir tillåtet att handla med sälprodukter att det blir för kommersiellt här i våra trakter?

– Nej, jag ser inte en sådan risk. Det är fortfarande svårt att jaga säl, och priserna på produkterna kommer aldrig att bli så höga att det skulle leda till någon slags massjakt, säger Hermansson.

”Det torde ligga i allas intresse att djuret tas tillvara”

I regeringsprogrammet står det att ”Säljakten i havsområden effektiviseras för att trygga bestånden av vandringsfisk och förbättra yrkesfiskarnas verksamhetsförutsättningar. Regeringen verkar aktivt inom Europeiska unionen för att Finland ska få dispens för att kommersiellt utnyttja sälprodukter.”

Men hur jobbar regeringen med de här frågorna? Så här svarar riksdagsledamot och minister Sandra Bergqvist (SFP).

– När det gäller sälar jobbar vi både inom EU och annars på ett internationellt plan på att det ska vara möjligt att ta tillvara sälprodukter. För några år sedan fick ursprungsbefolkningen rätt att ta tillvara och sälja sälprodukter och vi hoppas att den här uppluckringen fortsätter. Det viktigaste skulle vara att få en ändring i lagstiftningen helt och hållet, att de restriktioner som finns tas bort, säger Bergqvist.

En kvinna med ljust hår i hästsvans, svarta löpkläder och svarta löpskor står på en klippa vid en strand i skärgården.
Arkivbild. Sandra Bergqvist tycker att det är viktigt att beakta de lokala omständigheterna då det fattas beslut inom EU. Bild: Samuli Holopainen / Yle

Bergqvist påpekar att EU har svårt att beakta lokala och regionala omständigheter och att det därför är viktigt att ha Europaparlamentariker som känner till de lokala förhållandena och realiteterna i Finland.

– Eftersom vi har en stark sälstam i Finland, så torde det också ligga i allas intresse att djuret tas tillvara, säger Bergqvist.

”Vi är fast i något som hände för femtio år sedan”

Långvariga EU-parlamentarikern Nils Torvalds (SFP) säger att det tillsvidare varit svårt att få till stånd en förändring gällande förbudet av handel med sälprodukter.

– Vi försökte faktiskt en gång ta upp det här, men vi kommer inte riktigt åt det. Kvar i människors minne finns fortfarande de hemska bilder av klubbade kutar som från början ledde till det här förbudet. Vi är fast i något som hände för femtio år sedan och klarar inte av att omvärdera det. Politik är till för att omvärdera verkligheten och fatta nya beslut som siktar framåt och det klarar vi inte riktigt av nu på alla ställen, säger Torvalds.

En man som står framför ett sund.
Nils Torvalds har suttit i Europaparlamentet i tolv år, men förbudet mot handel av sälprodukter är svårt att rucka på. Bild: Carmela Johansson / Yle

EU vill nu utvärdera om de nuvarande reglerna gällande handeln av sälprodukter fortfarande är ändamålsenliga, särskilt när det gäller effekterna för samhället, ekonomin och sälpopulationen. Mellan den 15.5–7.8.2024 samlas synpunkter in på EU:s webbsidor.

Under sommaren granskar Yle Åboland gråsälens och skarvens påverkan på fisket i Skärgårdshavet. Granskningen består av en serie på sex delar, varav de tre första delarna fokuserar på sälen och de tre senare på skarven. Det här är den tredje delen.

Du hittar de andra delarna i serien här:

Del 1 Sälen är det största problemet för fisket i Åboland: ”Sälen brukar ligga och lurpassa vid öppningen till mina ryssjor”

Del 2 Säljakt kan minska på antalet gråsälar – men jakten är utmanande och kräver specialkunskap

Del 4 Skarvkolonin på Högen ökar inte längre: ”Kolonin finns på ett kritiskt område där bland annat abborre och gös leker”

Del 5 Skarvens påverkan på fisket varierar och lokalt kan den vara stor – men något större problem är skarven inte i Finland

Del 6 Regeringen vill underlätta processen att ingripa vid skarvproblem: ”I dag är