I slutet av mars och i början av april förekom en otrevlig och unken lukt i Helsingfors, Esbo och även bland annat i Borgå, men någon egentlig förklaring fick stanken aldrig, trots att flera olika teorier framfördes.
En företagare som är specialiserad på att syrsätta avloppsvatten har nu en ny teori om källan till lukten.
– Lukten av ruttna ägg, alltså svavelväten, kommer från avloppsnätet. En kraftig lukt kan lömskt stiga upp ur inspektionsbrunnar och sådana finns det till exempel i Helsingfors med ett par kilometers mellanrum på olika håll i stan. Det kommer ur utsläppsrör för gas och eftersom svavelväte är tyngre än luft blir lukten kvar vid markytan.
Rauno Hakala är vd för ett företag som tillverkar syregeneratorer i Tavastkyro i Birkaland. Eco Laser Oy:s generatorer producerar rent syre som förhindrar uppkomsten av luktolägenheter i transportavlopp i betong.
– Kring påsk har det varit gynnsamma förhållanden för stank eftersom många som bor i Helsingfors har firat helgen på annan ort. Då har spillvattnet i avloppsledningarna blivit stående i gastäta ledningar.
Det var bland annat på påskdagen, den sista mars, som det luktade tydligt av svavel och ruttna ägg i huvudstadsregionen. Även under senare halvan av maj har det förekommit luktolägenheter.
”Bakteriefloran börjar växa explosionsartat”
Kring påsk var temperaturerna i södra Finland något högre än normalt, det var vindstilla och bakterieverksamheten aktiv. Då konsumerar anaeroba – alltså syrefria – bakterier syret ur stillastående vatten i en situation där det inte tillförs mer syrerikt vatten i ledningarna.
– I en sådan situation börjar den anaeroba bakteriefloran växa explosionsartat. Fenomenet producerar en enorm mäng svavelväte i rören och det läcker ut till invånarna genom avloppsbrunnarna. Och så luktar det skit, förklarar Hakala.
Petteri Jokinen är enhetschef för vattenreningen vid Helsingforsregionens miljötjänster (HRM). Han köper inte Hakalas avloppsteori.
– Sådana här påståenden om att de här lukterna skulle komma från vårt avloppsnät, det är rena smörjan. Klart att det förekommer luktolägenheter när snön har smultit. I påskas var vattnet i våra avloppsnät kalla och det har varit stort flöde i rören. I sådana situationer brukar det inte uppstå svavelväten.
HRM är en samkommun som producerar kommunala vatten- och avfallstjänster.
Myndighetsperson: ”Jag tycker inte att det är så farligt med lite stank”
Så här svarar Jokinen på frågan om vad som just nu är den mest sannolika och trovärdiga förklaringen till luktmysteriet i Helsingfors:
– Jag är själv maskiningenjör. Så maskiner och sådant är mera min grej än biologi, det är ett område jag inte är lika hemma i. Men varje vår när snön smälter kommer det fram olika lukter ur jorden. Jag tycker inte det är så farligt med lite stank.
När svavelföreningar reagerar med luft uppstår frätande ämnen. Svavelväte är skadligt för långa transportavlopp av betong. I bostadsfastigheter är det inget problem på grund av ventilation i byggnaden.
Yle har bett Meteorologiska institutet och Naturresursinstitutet kommentera avloppsteorin. Båda uppmanade redaktören att ta kontakt med Finlands miljöcentral, men där ville ingen kommentera frågan.
”Folk har blivit onödigt känsliga”
Svenska Yles redaktör Sarah Lönnqvist som rörde sig på Degerö och i Hertonäs i sydöstra Helsingfors på påskdagen beskrev då lukten som ”svavelaktig och unken”. Andra som upplevde lukten vittnade om en ”vidrig stank” som gjorde att man emellanåt var tvungen att täcka näsa och mun för att skydda sig.
Flera personer kontaktade nödcentralen på grund av lukten.
Petteri Jokinen förundrar sig över hur sensitiva en del människor är.
– Klart jag förstår att det stör om det ständigt luktar illa eller den finns fysiskt väldigt nära en. Det kommer man ju inte ifrån, men lite känns det också som att folk har blivit onödigt känsliga i sådana här frågor.
I våras spekulerades det rätt fritt kring vad som kan ha orsakat lukten. Än var det svavelväten från ett kärr i Lettland, än utsläpp i samband med industriprocesser eller så kom stanken från bränder i Ryssland. Även i Sankt Petersburg klagade invånare över otrevliga lukter.
Alla de teorierna har efterhand avfärdats.
Luktbekämpning med syre växer
I arbetet med att minska luktolägenheter i avloppsnätet får rent syre aerobiska och vattenrenande bakterier att aktiveras. Samtidigt gör syret slut på produktionen av svavelväten.
Vid sidan om syrsätting kan lukter bekämpas med kemikalier som neutraliserar avloppsvattnet. Det har traditionellt varit det främsta sättet att sätta stopp för lukterna.
Hittills har en handfull kommuner testat på att ersätta kemikalierna med syre som framställs ur luft. Till exempel i Åbo förebygger man uppkomsten av skadliga svavelväten med hjälp av en generator som Hakalas bolag har levererat.
Apparaturen har installerats i ett flera kilometer långt transportavlopp i betong som för vatten från avfallsvattenreningsverket i S:t Karins till det stora reningsverket i Åbo. För varje liter vatten pumpar man ner ungefär 30 milligram rent syre.
Hakala: ”Vårens strejkvåg påverkade också”
Det finns hundratals transportavlopp som det mellan S:t Karins och Åbo. I dagsläget motverkar man luktolägenheter med syre också i bland annat Tavastkyro, Ylöjärvi och Nykarleby. Även i Björneborg kommer man att testa syregeneratorer.
Vd Rauno Hakala tror att en orsak till luktolägenheterna i våras är de logistikproblem som strejkvågen i början av året orsakade.
– Det var ungefär i samma tider som det luktade som de politiska stridsåtgärderna pågick på olika håll i landet och logistiken mer eller mindre stod still. Det gjorde att man kanske inte hade tillgång till tillräckliga mängder bekämpningskemikalier.
Stank inte bara Helsingfors och Nyland
I månadsskiftet mars–april förekom motbjudande lukter inte bara på olika håll i Nyland. Även i Kymmenedalen och Satakunta rapporterades det om stank.
– Jag väntade mig faktiskt en stinkbomb som det här, för sådana förekommer det dussintals av varje år i Finland. En gång i tiden var det ett problem i Hervanta i Tammerfors. I Tavastkyro orsakade luktolägenheter ständiga problem förr. I Raumo har stanken anmälts till polisen. I Vittis har man också kämpat mot äckliga lukter i flera år, räknar Hakala upp.
Men någon officiell förklaring till stanken i Nyland har inte getts.
Artikeln är en bearbetad översättning av Yle Uutisets artikel Uusi näkemys Helsingin seudun pääsiäislöyhkän syystä – ”Ja sitten kakka haisee” av Kai Byman. Översättningen är gjord av Sara Torvalds.