I slutet av fjolåret lät Marianne Karlemo och två andra markägare till ett fritidsställe på Korsuddarna i Bromarv bygga en våtmark i närheten av Fiskbäcksviken i Bromarvsfjärden på gränsen till Egentliga Finland.
Våtmarken pryds av tre öar, formade som fåglar.
– När man anlägger en våtmark är det väldigt viktigt att det finns variationer, det vill säga olika djup och också öar. Vi fick frågan om vi hade några idéer på hur de här öarna skulle se ut. Då tänkte vi att det skulle vara kul med fågelformade öar eftersom våtmarker är viktiga just för fåglar, berättar Marianne Karlemo.
– Man får önska vad man vill och entreprenören som byggde våtmarken kom sedan på själva designen på öarna. Vi markägare hade inte ens kunnat föreställa oss att man kunde göra så här detaljerade former på öarna. Vi blev väldigt nöjda, öarna ser roliga ut, säger Marianne Karlemo.
En våtmark är mark med vatten strax över eller under markytan stora delar av året. Våtmarker bidrar till att rena vattendrag och att öka den biologiska mångfalden. Det betyder att våtmarkerna binder kol och samlar näringsämnen, såsom fosfor och kväve från åkrar och skog samtidigt som många olika växter, insekter och fåglar trivs runt, på och i våtmarker.
– Det var WWF som byggde våtmarken åt oss på hösten i fjol. Det gick väldigt smidigt, säger Marianne Karlemo.
Världsnaturfonden, alltså WWF, har de senaste åren byggt flera våtmarker i Västnyland. Projektet går under namnet Rankku med en budget på drygt en miljon euro. Miljöministeriet har stått för drygt hälften av finansieringen.
Kalhyggen bidrar till att näringsämnen rinner ut i havet
Åbobon Marianne Karlemo jobbar som planerare vid Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland. Hon är själv involverad i ett miljövårdsprogram kallat Velmu2 med huvudmål att främja skyddandet av Östersjöns arter och marina områden.
– Det är nog delvis på grund av mitt jobb som jag hörde om WWF:s våtmarksprojekt och så har jag hört andra markägare som är intresserade av våtmarker. Man behöver inte vara biolog för att engagera sig i det här, säger Marianne Karlemo och skrattar.
I närheten av Marianne Karlemos fritidsställe i Bromarv finns inga åkrar och jordbruk. Däremot finns det mycket skog där det har avverkats träd.
– Det som många inte tänker på är att också skogsbruk är en ganska stor källa till att det släpps ut näringsämnen från skogen, i synnerhet vid kalhuggning. Utsläpp som kommer från marken är ett stort problem i Östersjön eftersom vattnet blir grumligt och det leder till övergödning och algblomning.
En knipfamilj flyttade till våtmarken
Marianne Karlemo tror att våtmarken, som då anlades hösten 2023, kommer att leda till att Fiskbäcksviken och Bromarvsfjärden blir renare. Det här är inget som märks genast, men förhoppningsvis kan man se en förbättring om några år, hoppas hon.
Redan nu har hon märkt en förbättring i fågellivet.
– Det var nästan genast fåglar här och nu på våren och sommaren har vi sett hur en knipfamilj bott vid våtmarken. Grågässen har varit här och betat, vi har också sett tofsvipor, andfåglar och vadare. Det har varit väldigt trevligt att följa hur fåglarna trivs här.
De våtmarker som anlagts i Västnyland har inte kostat markägarna något. Däremot är det på markägarnas ansvar att våtmarkerna underhålls, så att dammen fungerar, berättar Marianne Karlemo.
– När sedimentbassängen fylls så ska den tömmas, det brukar ske efter ett par år. Om det blir väldigt mycket vass är det också bra att slå det.
