Förra veckan utplånades troligen tusentals flodpärlmusslor när en skogsmaskin körde över dem fredade ån Hukkajoki i Suomussalmi.
Händelsen utreds nu som grovt naturskyddsbrott, en brottsrubricering som är ovanlig i Finland.
Flodpärlmusslan är extremt hotad, men vad beror det på och varför är den så viktig? Här kommer fem frågor och svar om arten.
Var finns flodpärlmusslor i Finland?
Flodpärlmusslan fanns förr i de flesta vattendrag i Finland. I dag förekommer den i cirka hundra strömmande vattendrag, mestadels i norra Finland.
I södra Finland är arten nästan helt utrotad. Enda platsen där den fortfarande finns är i Svartån i Raseborg.
I Svartån finns uppskattningsvis 600–800 vuxna flodpärlmusslor. Det är tre fjärdedelar mindre än för tio år sedan.
Flodpärlmusslan finns också i Esse å i Pedersöre. För 40 år sedan fanns där upp till 50 000 flodpärlmusslor, men på 2010-talet uppgick antalet bara till några hundra.
Suomussalmi är ett av de viktigaste områdena för flodpärlmusslan i Finland. Det fanns omkring 200 000 flodpärlmusslor i Hukkajoki.
Varför är de så sällsynta?
Tidigare utrotades stora delar av beståndet på grund av pärlfiske. Förut var det tillåtet att fiska flodpärlmusslan och ta vara på pärlorna som finns i enstaka musslors skal.
Pärlfiske förbjöds år 1955 i samband med att arten fridlystes. Flodpärlmusslan var det första ryggradslösa djuret som fredades i Finland.
Flodpärlmusslans livsmiljö har också skadats av timmerflottning och byggande av vattenkraftverk.
Försämrad vattenkvalité är ändå den största orsaken bakom att flodpärlmusslan är så sällsynt.
Johan Ekroos, professor i jordbruksekologi vid Helsingfors Universitet, säger att de flesta vattendrag är för smutsiga för att den ska kunna föröka sig.
– Skogs- och jordbruket har gjort att det kommit mera näringsämnen och markpartiklar i vattendragen, vilket inneburit att vattnet inte är tillräckligt rent.
Hurdan livsmiljö kräver flodpärlmusslan?
God vattenkvalité är alltså en förutsättning för att flodpärlmusslan ska klara sig. Den kräver också ett jämnt strömmande vattendrag.
– För långsamt eller för kraftigt vattenflöde gör att den inte kan ta upp de näringsämnen den behöver, säger Ekroos.
För att arten ska kunna föröka sig måste det finnas öring och lax i samma vattendrag.
– Musslans larv hakar sig fast på öringen eller laxens gälar i ungefär ett år, innan den släpper och sjunker till botten för att etableras till flodpärlmussla där, förklarar Ekroos.
Förekomsten av lax och öring är också knapp i våra vattendrag. Precis som flodpärlmusslan behöver de också rent vatten för att trivas.
Varför är det så viktigt att de skyddas?
De få platser där flodpärlmusslan fortfarande kan föröka sig är alltså avgörande för artens överlevnad.
Men varför är det så viktigt att flodpärlmusslan överlever?
– Den är ett filtrerande djur som bidrar till att hålla vattendragen rena, förklarar Ekroos.
Den kan filtrera upp till 50 liter per dag. Samtidigt fungerar den som en indikator för vattenkvalitén.
– Det är en så kallad flaggskeppsart. Unik och värdefull, säger Ekroos.
Vad gör man för att bevara den?
Flodpärlmusslorna i Esse å har inte kunnat föröka sig naturligt på mer än 100 år.
Men år 2018 gjorde man insatser för att rädda arten. Då fördes 200 honflodpärlmusslor från Esse å till en forskningsanläggning i Konnevesi.
Där fick musslorna föröka sig i vatten av toppkvalité. Tusen nya musslor fördes sedan tillbaka till Esse å, där de bevarats i lådor på bottnen tills de blivit redo att släppas ut i sin naturliga miljö.
Liknande insatser har också gjorts i Svartån.
För att på långsikt förbättra artens livsmiljö krävs det att man skyddar och restaurerar vattendragen, säger biologen och författaren Hans Hästbacka.
– Till exempel genom att sprida ut grus på bottnen som främjar laxfiskarna och öringarnas lek, eller genom att förhindra att övergödande ämnen släpps ut i vattnet.
Skyddsåtgärder innefattar också regelbunden kartläggning och statusbedömning av populationerna.
Källor: Forststyrelsen.fi