Hope finns på 20 olika orter i Finland, men har bara två anställda. Verksamheten sköts med frivilliga och med donationer. På Hope Huvudstadsregionen berättar Ellu Anttila att mängden donationer som de får ta emot har ökat, men att kvaliteten varierar mer än förut.
– Ungefär 40 procent av de kläder vi får håller inte måttet. Dem ger vi vidare till UFF som sorterar dem en gång till och för en del till textilförbränning, säger hon.
Just nu är hjälpbehovet stort och 700 barnfamiljer står i kö för att få hjälp av Hope. Därför är det glädjande att donationerna har ökat, men de som donerar borde se till att kläderna är hela, rena och tidsenliga.
– Jag tänker nog att folk ger kläder med goda intentioner, men fundera alltid om du skulle klä dem på ditt eget barn om hen redan var mobbad i skolan, säger Anttila.
Hon tillägger följande tanke: Om barnet redan av gammalt har noppiga och söndriga kläder skulle du, som hjälpsökande familj, då vilja komma och hämta mera av dem?
Att en allt större del av kläddonationerna måste kasseras har man noterat även i Fida, Emmaus och hos Frälsningsarmén.
När kläderna är så slitna och söndriga att de inte kan användas mera ska de samlas in som textilavfall. Lagen kräver att landets alla avfallsbolag ska samla in textilavfall. Här hittar du huvudstadsregionens avfallsguide.
Intresset för begagnat ökar
Av den finländska klädmarknaden som omsätter fyra miljarder euro utgör marknaden för begagnade kläder tillsvidare bara 1 – 2 procent.
Enligt forskare Anna Härri, som doktorerat om snabbmode i utvecklingsländer, beror den försämrade kvaliteten på att snabbmode helt enkelt ger sämre kvalitet. Och snabbmode har blivit den förhärskande affärsmodellen globalt.
– Forskning har också visat att kläderna används en kortare tid och färre gånger. Det är inte meningen att de ska hålla mer än några användningar. Det är det som genererar inkomster, säger Härri.
Jag vet att när jag är där ser jag alla nya fina plagg och tänker att ”oj jag vill ha det där och det där”
Anna Härri
Ju mer kläder som säljs desto mer pengar ger det och ju snabbare de går sönder, desto snabbare köper vi nytt, gång på gång. Enligt föreningen Eettisen Kaupan Puolesta är temu.com det populäraste stället för klädköp för över 55-åriga män i Finland. Den förändringen har skett på bara drygt ett år.
Vi har aldrig tidigare haft så mycket kläder
Människor säljer sina begagnade kläder mer aktivt via appar och i butiker för begagnade kläder. Har det inverkat på kvaliteten?
– Det kan påverka på många sätt. Många av de här apparna kräver att kläderna ska vara märkeskläder eller av god kvalitet. Om folk vill kunna sälja sina kläder vidare så köper de förmodligen bättre kläder. Det kan vara positivt och föra med sig att de begagnade kläderna också är av god kvalitet med högre återförsäljningsvärde. Men hittills finns det ingen forskning på det här, säger Anna Härri.
Enligt henne borde man säkerställa att kläder av sämre kvalitet inte tillverkas.
Indien vill ha våra använda kläder, men i Afrika orsakar de problem
Frågan om använda kläder, som inte kan säljas i Finland, borde skickas till utvecklingsländer är inte enkel, menar Anna Härri.
Utmaningen är vad som händer med dem. I afrikanska länder kanske de säljs vidare som sådana, eller lappas och används på nytt, vilket ger jobb och utkomst. Men om de är i riktigt eländigt skick hamnar de på soptippar eller som avfall i naturen eftersom flera länder inte har kapacitet att processa dem korrekt.
Anna Härri har besökt textilfabriker i Indien och vet berätta att för närvarande går en stor del av Europas textilavfall dit. Där har man kapacitet att processa kläderna och har redan länge haft en hel återvinningsindustri som också ökar hela tiden.
– De vill ha mera textilavfall och önskar att vi skickar mera, så att de kan göra fibrer av det och sälja nya plagg till oss. Ur den synvinkeln är det inte alltid illa att skicka textilavfall till mindre utvecklade länder. Det beror på vart det går och vad som görs av det i mottagarlandet, säger Härri.
Enbart återvinning ger inte hållbarhet
Men enbart återvinning löser inte problemet, eftersom återvinning, oberoende var det görs, kräver mycket energi och eventuellt kemikalier. Det behövs också logistik för det, så en ökande konsumtion av återanvända kläder är inte en lösning. Kläderna borde göras hållbarare och användas längre.
Enligt en avhandling finska Yle skriver om mår de som håller köpstopp för kläder bättre och får bättre kroppsuppfattning.
Anna Härri själv försöker låta bli att köpa nya kläder, istället köper hon begagnat.
– Jag undviker att ens stiga in i snabbmodebutiker. För jag vet att när jag är där ser jag alla nya fina plagg och tänker att ”oj jag vill ha det där och det där”. Jag vill inte utsätta mig för frestelserna, säger hon.
