I början av veckan publicerade Svenska Yle en granskning, där tre anonyma vårdare vittnade om vanvård av äldre på vårdhemmet Edit.
Vårdarnas sammantagna erfarenheter av vårdhemmet sträcker sig över en så lång tid och fram tills så nyligen att vi känner oss säkra på att bilden de återgett av verksamheten på Edit inte är föråldrad.
Esperi Care, som driver hemmet, har förnekat alla uppgifter om vanvård. Bolaget medger att det fanns brister på hemmet för flera år sedan, men intygar att den vård de ger klienterna idag är god.
Katarina Näs arbetar som läkare i Jakobstad och verkar även som vårdpolitiker för SFP i välfärdsområdesfullmäktige. Hon vill sticka hål på Esperis påståenden och hylla modet hos de tre vårdare som vågat agera visselblåsare.
– Min första reaktion var: Oj, vad bra att det här kom fram och vad fint att någon har vågat prata om det.
Då Näs hade läst granskningen valde hon att kontakta Svenska Yle.
– Jag känner igen så mycket i texten. Jag förstår precis allting bakom orden. Och det finns ingenting i texten som jag kände inte stämde.
Näs tvekar inte inför att ställa upp under eget namn och bekräfta vanvården på Edit. Samtidigt medger hon att Svenska Yles avslöjande rörde upp svåra känslor hos henne.
– Samtidigt väcktes också skuldkänslor. Borde jag ha tagit tag i det här tidigare, så länge jag jobbade där? Kunde jag ha gjort någonting?
Näs minns att hon flera gånger övervägde att rapportera bristerna högre upp i ledningen för Esperi Care, med medger att hon aldrig tog tag i saken.
Menar att Esperi Care skyller ifrån sig
Katarina Näs arbetade som så kallad ansvarsläkare på Edit och flera andra privata boenden i Jakobstadsområdet.
I praktiken fungerar systemet så att Österbottens välfärdsområde ordnar med läkartjänsterna till privata boenden som Edit. I det här fallet var Näs underleverantör till vårdföretaget Pihlajalinna som via köptjänst sköter läkartjänsterna på boendet.
Till hennes uppgifter hörde att besöka vårdhemmet en dag var tredje månad för rond hos klienterna. Därtill utförde hon en telefonrond en gång i veckan och gjorde årskontroller. Hon fanns också tillgänglig per telefon en timme varje dag för akuta ärenden.
Det finns ingenting i texten som jag kände inte stämde
Läkare Katarina Näs, om Svenska Yles granskning av vården på Edit
Näs arbetade på Edit från början av 2019 till mitten av 2023.
– Jag upplevde stora brister och samarbetssvårigheter. Jag upplevde att jag försökte ta tag i dem och påtala problemen, men det blev inga ändringar. Då valde jag att sluta.
Esperi Care hävdar alltså att uppgifterna om brister på boendet är föråldrade.
Näs köper inte bolagets förklaring, eftersom hon redan under sin tid som läkare på Edit iakttog samma brister som framkommit via tre vårdare som arbetat där betydligt senare än hon själv.
Hon tror inte alls att vården är bra på vårdhemmet Edit i dag.
– Nej, det där är nog att skylla ifrån sig och ljuga, helt enkelt.
Näs säger att hon upplevde att problemen på Edit bara blev värre mot slutet av hennes tid som ansvarsläkare, vilket kraftigt bidrog till hennes beslut att inte jobba kvar.
Undrade över kategoriskt nej till hygienoverall
Katarina Näs bekräftar flera av de exempel på vanvård som Svenska Yle rapporterat om.
Hit hör vårdarnas uppgifter om att en demenssjuk klient ofta rev sönder sin blöja, åt bitar av blöjan och därtill misstänktes äta sin egen avföring.
Kvinnan hittades flera gånger med avföring kletad runt munnen. Vårdarna säger att de vädjat om hygienoverall, ett plagg som skulle ha hindrat kvinnan från att komma åt sin blöja.
Det där är nog att skylla ifrån sig och ljuga
Läkare Katarina Näs, om uttalanden från Esperi Care
Näs säger att hon under sina tre år som läkare på Edit undrade varför hon inte fick ta emot en enda begäran om tillåtelse att få använda hygienoverall.
I stället tycktes där finnas ett kategoriskt motstånd mot hygienoveraller.
– På liknande boenden med personer med svår demens finns det oftast någon enstaka som behöver en hygienoverall.
Plagget är en form av tvångsmedel och därför omstritt inom vården. Inte heller Näs skulle ordinera hygienoverall på lättvindiga grunder.
– Men om man frågar en människa som ännu inte har demenssjukdom, om hen är okej med att vi använder en hygienoverall ifall hen blir dement och börjar kladda med eller äta sin avföring – då svarar de flesta ”absolut”.
Näs säger att det är vanvård att fatta kategoriska beslut som i slutändan går ut över enskilda klienter.
– På Edit tänkte man inte på den saken.
Brister i hanteringen av läkemedel
För ledningen på Edit var det viktigt att saker skulle se fina ut på pappret, säger Näs.
Hon menar att detta drabbade de äldre på boendet i betydligt fler fall än när det gällde hygienoveraller.
Katarina Näs upplevde ett flertal gånger rädsla för att de mediciner hon ordinerat inte gavs som de skulle, eftersom det fanns stora brister i hur läkemedel hanterades på Edit.
Dessutom fanns även här enligt henne ett märkligt motstånd mot flera typer av läkemedel. Äldre ska inte proppas fulla med onödiga läkemedel, men de ska samtidigt ha rätt till smärtlindring och lugnande mediciner, vid behov.
Den balansgången är viktig enligt Näs och hon säger att hon tog strid för detta och protesterade då hon ombads stryka alla sådana läkemedel från klienternas medicinlistor.
– I livets slutskede får man ofta smärtor och då ska det finnas mediciner att ge så att ingen behöver plågas.
Stor personalomsättning tydligt tecken på att något är fel
För en ansvarsläkare är kontakten till boendets sjukskötare A och O, enligt Katarina Näs.
Eftersom hon själv oftast befann sig på distans var det avgörande att det fanns hängivna sjukskötare på plats som visste när frågor behövde tas upp med läkaren.
– Mitt jobb hänger mycket på vad den ansvariga sjukskötaren berättar vidare åt mig. Jag måste kunna lita på den och att den gör sitt jobb bra. Men det var mycket ofta som den ansvariga sjukskötaren byttes ut.
Enligt Näs gavs sjukskötarna på Edit inga förutsättningar för att utföra ett gott arbete och därför stannade ingen särskilt länge kvar på sitt jobb.
– Om varje sjukskötare säger upp sig efter några månader säger det åt mig att där finns ett problem.
Hur skulle du själv beskriva vården som gavs på Edit då du själv jobbade där?
– Jag skulle kunna säga att det slarvade och gick. Klart det fanns positiva saker där också, men jag upplevde på många sätt att vården inte var optimal där.
När du funderar på hur de äldre under årens lopp har mått på Edit, hur går dina tankar?
– Jag vill ju tänka att en stor del inte kanske har lidit av det här ändå. Jag tror att de flesta vårdarna där har gjort sitt bästa och att enskilda vårdsituationer har varit goda. Men jag har tänkt på var jag själv skulle vilja vara om och när jag blir gammal och dement, och det är inte det här boendet.
Vi vill höra om dina erfarenheter!
Artikeln uppdaterades 18.9 kl. 19.30 med informationen att Näs slutade jobbet på Edit 2023 och inte 2022 som det tidigare stod.