Start

Det här är aktivistgruppen Återställ Våtmarker och därför är de i Finland

Återställ Våtmarker är en aktivistgrupp från Sverige, som på onsdagen besudlade riksdagens fasad. Gruppen vill motarbeta klimatkrisen genom att stoppa torvbrytning.

Presstalespersonen Lior Tell Stefansson säger att aktionen vid Riksdagshuset inte ska ses som kontraproduktiv.

Röd målarfärg, tomatsoppa och händer fastlimmade på världskända konstverk.

Det är några av metoderna nätverket A22 har använt sig av för att väcka uppmärksamhet om den eskalerande klimatkrisen och dess konsekvenser.

Återställ Våtmarker är en del av A22-nätverket, som säger sig vilja ”rädda mänskligheten” från klimatkrisen och förlusten av biologisk mångfald.

Återställ Våtmarker grundades år 2022 av miljöaktivisterna Helen Wahlgren och Alfred Westh i Sverige.

Två personer står framför en publik. Personen till höger håller i en skylt med texten "ÅTERSTÄLL VÅTMARKER"
Aktivistgruppen har bland annat gjort offentliga aktioner under Allsång på Skansen. Bild: Återställ Våtmarker

Vad gör gruppen i Finland?

Onsdagens aktion mot Riksdagshusets fasad i Helsingfors organiserades tillsammans med Elokapina.

Enligt Wahlgren var det här den första aktionen som Återställ Våtmarker gjort i Finland.

Syftet?

Att lyfta fram det hon beskriver som finska statens ”hyckleri” gällande torvbrytning.

– Finland har fått 450 miljoner euro i EU-stöd för att bland annat fasa ut brytningen- och förbränningen av torv i Finland. Men i stället har företaget Neova, som till majoriteten ägs av den finska staten, flyttat en stor del av torvproduktionen till Sverige. Det är ett extremt hyckleri, säger Wahlgren.

Vad säger Neova?

Neova är den största producenten av torv i Finland. Utöver det producerar företaget bland annat träbaserade bränslen.

Neova har redan i våras tillbakavisat påståenden om att företaget skulle ha slutat med sin torvproduktion och i stället flyttat den till Sverige.

Enligt företaget själv producerade det förra året 5 miljoner kubikmeter torv i Finland och 1,5 miljoner kubikmeter i Sverige. De planerade mängderna lär vara i samma skala även i år.

I Sverige har utvinningen av energitorv som används för förbränning minskat från drygt 2 miljoner kubikmeter år 2010 till under en halv miljon kubikmeter 2023.

Utvinningen av odlingstorv i landet har däremot ökat under samma tidsperiod, från en dryg miljon kubikmeter 2010 till knappa två miljoner 2023.

Vad har gruppen gjort i Sverige?

Återställ Våtmarker har under sommaren framförallt fokuserat sin aktivism kring torvmossen intill Grimsås i sydvästra Sverige.

Det är bland annat där som Neova idag bryter torv, trots protester från lokala invånare och miljöaktivister.

Jag frågar Wahlgren varför hennes organisation valt att rikta sitt missnöje mot Riksdagshuset i Finland.

– I Sverige står Neova för 71 % av torvbrytningen i Sverige, vilket förstör våra svenska mossar. Och eftersom Neova ägs av finska staten ligger ansvaret i slutändan hos den finska staten, säger Wahlgren.

Aktivister från Återställ Våtmarker står på en våtmark med torv nära Grimsås i Sverige. I händerna har de en skylt där det står skrivet "Förbjud Torvbrytning"
Återställ Våtmarkers aktivister har under sommaren bland annat försökt stoppa torvbrytningen vid Grimsås mosse i Sverige. Bild: Återställ Våtmarker

Vad vill Återställ Våtmarker?

Aktioner som den i dag då Riksdagshusets fasad blev besudlad med blodröd färg har enligt Wahlgren som mål att väcka uppmärksamhet.

Det målet har onekligen uppnåtts, delvis i och med artikeln du just nu läser.

– Det är inte farligt att folk blir upprörda, för det är då man börjar prata om saker. Poängen är att skapa medvetenhet om att det är politikerna som bedriver en dödlig politik, säger Wahlgren.

Två aktivister från Återställ Våtmarker står på en torvmosse och håller i en skylt där det står "Förbjud Torvbrytning"
Återställ Våtmarkers aktivister har under sommaren bland annat försökt stoppa torvbrytningen vid Grimsås mosse i Sverige. Bild: Återställ Våtmarker

Hur bidrar besudlandet av riksdagens fasad till att lösa klimatkrisen?

Wahlgren sticker inte under stol med att aktioner likt onsdagens är menade att skapa emotionella reaktioner hos offentligheten.

– Folk kan bli hur arga som helst över några pelare. Men till syvende och sist vill inte människor att deras städer ska drunkna i översvämningar, säger Wahlberg.

Enligt henne är en tillfälligt besudlad riksdagsfasad och de böter som vandalismen för med sig ett lågt pris att betala.

– Den här ekologiska kalkfärgen går att skölja bort, men de miljarder människoliv som står på spel, dem kan vi inte bortse från. Det moraliskt rätta är att agera proportionerligt inför den framtid vi står inför, säger Wahlgren.