Pisaresultat från år 2022 har analyserats av forskare vid Jyväskylä på begäran av Undervisningsministeriet. Hela 61 procent av de skolbarn med invandarbakgrund har så svaga läskunskaper att de inte kan studera vidare och kommer att ha svårt att klara sig i samhället.
Frågan om hur man ska få skutan att vända diskuterades i Slaget efter tolv på tisdagen. I debatten deltog undervisningsminister Anders Adlercreutz (SFP) och Vandapolitikern Gashaw Bibani (VF). Debatten leddes av Bettina Sågbom.
Resultaten bör inte förenklas
Gashaw Bibani, som sitter i utbildningsnämnden i Vanda, poängterar att det finns en stor fara för att resultatet förenklas och för att en liten grupp av elever får representera alla barn med invandrarbakgrund.
– Resultaten visade att endast fem procent av anledningarna till dåliga läs- och skrivkunskaper kan härledas till invandrarbakgrund. Allt annat väger också in.
Anders Adlercreutz säger att resultaten pekar mot en utmaning för samhället. Däremot håller han med Bibani om att forskningsresultaten inte ska förenklas och att det finns stora skillnader mellan barn med invandrarbakgrund.
– Man måste akta sig för att misstolka resultaten och dra felaktiga slutsatser, och framför allt slutsatser som stämplar de barn det är frågan om.
Enligt Adlercreutz kan man i analysen se en negativ trend bland alla elever.
– Pisaresultaten har gått ner och vi har tappat markant i läsning, matematik och naturvetenskaper. Barn med invandrarbakgrund tappade de facto mindre än den övriga befolkningen så man kan säga att inlärningsskillnaderna minskade, säger han.
Även andra oroande faktorer i resultaten
Det är inte bara siffrorna som pekar mot skillnader i läskunnighet som väcker oro. Adlercreutz lyfter upp ett annat resultat som väcker oro.
– Ett av tio av första generationens invandrarbarn upplever flera gånger per månad att skolan är så otrygg att de låter bli att gå dit. Om man inte går till skolan får man inte del av den utbildning man behöver och man lär sig inte. Det här är inte en alls lätt fråga.
Bibani uppmärksammar uttalanden som politiker gjort efter att resultaten publicerades. Hon frågar sig hur barn i världens lyckligaste land kan känna sig otrygga i skolan.
– Omständigheterna har ändrats jättemycket sedan år 2022. Jag tror att resultaten kommer rasa ännu mer om vi inte tar tag i det här problemet.
Segregering borde förebyggas
Adlercreutz nämner flera åtgärder som regeringen vidtar för att förbättra situationen, bland annat två timmar läsning till för barn i lågstadiet, förnyelse av stöd för inlärning och jämställdhetsfinansiering.
Ett positivt resultat som Adlercreutz lyfter upp i analysen är att mängden barn med invandrarbakgrund i skolan inte påverkar majoritetsbefolkningens resultat. Däremot försämras resultaten för barn som har invandrarbakgrund om det finns mycket invandrarbarn i skolan.
– Det här talar för att vi måste motverka segregering, alltså att invandrarbarn går i vissa skolor medan barn som tillhör majoritetsbefolkningen går i andra skolor, säger Adlercreutz.
Bibani menar att jämställdhetsfinansiering är ett bra verktyg för att motverka segregering, men hon säger att det saknas en mer långsiktig strategi.
– Även om vi har jämställdhetsfinansieringen är det ingen garanti för hur den kommer användas. Det handlar inte bara om resurser utan också om kvalitet.
