Elever som är första generationens invandrare har över 60 procent sämre möjligheter att klara sig i arbetslivet. Siffran för elever med invandrarföräldrar ligger på knappa 40 procent.
Av elever som inte har bakgrund i något annat land är det endast 18 procent som har dåliga möjligheter att klara sig i framtiden.
I medier har det bland annat lyfts upp att förståelsen av det lästa är ett av problemen. Det kan i sin tur bero på annat än språkkunskap. Andra orsaker till skillnader går att hitta i segregering och resursbrist i skolorna.
Forskardoktor Heidi Huilla säger att familjens socioekonomiska ställning är en stor bidragande orsak till skillnader i inlärning. Skillnaderna har också ökat sedan den förra Pisaundersökningen.
– När vi varit oroliga för pojkars sämre inlärningsresultat ser vi ändå att pojkar från välbärgade familjer klarar sig nästan lika bra som flickor, säger Huilla.
Segregering ökar arbetsbördan i skolan
Segregering innebär att grupper av individer med olika förutsättningar bor geografiskt åtskilda från varandra.
Det handlar exempelvis om att man bor i olika bostadsområden och att barnen därför går i olika skolor. Det leder ofta till ökad ojämlikhet.
Ju större segregeringen blir, desto svårare blir också jobbet för de vuxna i skolan. Huilla betonar att det inte beror på att lärare och annan personal skulle sköta sitt jobb sämre eller att eleverna skulle ha sämre inlärning.
– Men arbetsbördan är större. Det säger ju sig självt att om en elevs första språk inte är finska eller svenska så har de längre startsträcka och behöver mera stöd och tid, säger Heidi Huilla.
Hon menar att resurserna ofta inte möter behovet och därför måste lärarna i en del skolor jobba hårdare.
– Det behövs skickliga lärare i de skolor som finns i mindre bemedlade områden, säger Huilla.
Det är inte bara modersmålet som påverkar barn i områden med lägre socioekonomiska förutsättningar. Det kan också handla om att familjerna är fattiga och därför kan barnen vara hungriga när de kommer till skolan. För en del kan det också vara svårt att få läxhjälp hemma.
– Då kommer eleverna på efterkälken och behöver ett annat slags stöd av läraren, säger Huilla.
Diskriminering påverkar motivation
Ida Hummelstedt som är lektor i småbarnspedagogik och har forskat i rasism och antirasism håller med om att den socioekonomiska faktorn har en stor betydelse.
Hon säger också att upplevelser av av diskriminering och utanförskap påverkar välmåendet, vilket i sin tur påverkar lärandet.
– Om du rasifieras som icke-vit eller på något annat sätt annorlunda kan du få utstå mer diskriminering, säger Hummelstedt.
Det finns ingen universallösning för att jämna ut skolframgången. Hummelstedt skulle gärna se mer forskning kring ämnet men ser att det bland annat behövs en tryggare skolmiljö i stort.
– Det gäller både rasism och andra förtryck, skolan ska inte vara en plats där man behöver vara rädd eller ensam, utan en plats där du hör till och dit du vill komma och känna dig uppskattad, säger hon.
Enligt Pisaundersökningen känner sig elever med första generationens invandrarbakgrund betydligt mer ensamma och utanför.
Ida Hummelstedt säger att det är viktigt att elever med sämre skolframgång ska känna att de är delaktiga på samma sätt som andra, att de inte ses som problem.
Hummelstedt menar också att man borde titta närmare på paralleller mellan modersmålsinlärning och skolframgång.
Elever med invandrarbakgrund behöver undervisning i det egna modersmålet som sedan stöder inlärningen av skolspråket och ämneskunskap.
– Det finns språkforskning som visar att det behövs stöd i både det egna modersmålet och skolspråket för att kunna utveckla ett starkt skolspråk, säger Hummelstedt.
Hon nämner också nivågrupperingar i skolorna som visade sig vara vanligare i skolor med flera elever med invandrarbakgrund. Om en elev börjar på en lägre nivå kan det finnas risk att hen stannar kvar där även om färdigheterna ökar.
Hela kommunalpolitiken påverkar
I Finland är det kommunerna som står för finansieringen av de flesta skolor.
Pengarna kommer ändå från staten och för tillfället diskuteras förnyelsen av den så kallade jämlikhetspengen. Det är centralt för att minska segregeringen inom utbildningssektorn.
– Många kommuner använder behovsbaserad finansiering, alltså allokerar mer pengar till de skolor där det behövs fler vuxna och mer resurser, säger forskardoktor Heidi Huilla.
Det här är kommunalpolitik och skolpolitik – men också social- och hälsovårdspolitik
Heidi Huilla, forskardoktor
Segregering påverkas ändå inte bara av skolpolitiken utan det är en summa av hela kommunalpolitiken.
Hur vi ska minska segregeringen är sedan en annan femma.
– En sak är att man inom kommunerna måste vara uppmärksam på att segregering rör sig på många olika plan. Det här är kommunalpolitik och skolpolitik – men också social- och hälsovårdspolitik, säger Huilla.
Social- och hälsovården har en stor roll i hur familjer och unga får stöd och hjälp. Med olika sorters politik kan man förebygga segregering och påverkar i förlängningen elevers mående och prestationer.
En viktig faktor är också att hålla alla skolor fungerande och högklassiga. Det minskar till exempel medelklassens skolshopping vilket också leder till ökad segregation.