Trafikledsverket förbjöd trafiken på den över hundra kilometer långa Kasköbanan, som går mellan Seinäjoki och Kaskö, för tre veckor sedan.
Utöver de banavsnitt som redan stängts är även 300 kilometer järnväg under specialobservation. Totalt finns det 6 500 kilometer järnväg i Finland.
Järnvägar läggs inte ner eller monteras ned bara på grund av en brist på efterfrågan. Oftast ligger flera orsaker bakom besluten, till exempel då järnvägens skick inte möjliggör trafik samtidigt som det inte nödvändigtvis finns ett behov för den.
En av de största orsakerna till att Kasköbanan stängdes för trafik var broarnas dåliga skick och speciellt bron över Kyro älv.
Av alla 2 500 järnvägsbroar i Finland är ungefär fyra procent i dåligt skick och nästan hälften är i hyfsat skick som man försöker upprätthålla med hjälp av reparationer.
– Det uppstår utmattningsbrott i broarnas stålkonstruktioner och bärkraften försvagas. Med tiden kan också stöden röra på sig, konstaterar direktören för trafikledshållningen Virpi Anttila vid Trafikledsverket.
I bron över Kyro älv hade allvarlig korrosion uppstått i de bärande konstruktionerna, vilket har försvagat stålets styrka.
– Vi kan inte tillåta att ett tåg skulle förorsaka en brokollaps. Trafiken fortsätter endast ifall det kan göras säkert, säger Anttila.
Väg- och järnvägsbroar delas in i fem konditionsklasser: broar i mycket gott skick, i gott skick, medelmåttiga, i dåligt skick och i väldigt dåligt skick.
Av Kasköbanans 35 broar är 26 i väldigt dåligt skick. Bron över Kyro älv duger inte ens att klassificeras i den sämsta klassen, påpekar Anttila.
Framtiden för Kasköbanan har diskuterats länge
Det har varit mycket från och till gällande renoveringen av Kasköbanan. I våras meddelade trafik- och kommunikationsministern Lulu Ranne (Sannf.) att planeringen av en renovering av Kasköbanan avslutas.
I september meddelade regeringen ändå att Kasköbanan får 15 miljoner euro för reparation av banavsnittet och ytterligare en miljon euro för planeringen.
Regeringens budgetförslag ska ännu godkännas av riksdagen i december.
Trafiken på banan har ökat under åren och den har varit viktig för skogsägare och sågverk i Sydösterbotten och Södra Österbotten. Cirka 270 000 - 300 000 ton virke har transporterats på banan årligen.
Nu flyttas transporterna till landsvägen.
Enligt Janne Ponsimaa, chef för enheten för väghållningsplanering vid Södra Österbottens NTM-central är vägen i Kaskö i bra skick och klarar av den ökade mängden transporter.
En virkesbil kan transportera drygt 53 ton virke och Ponsimaa uppskattar att 10-15 fler långtradare kommer nu att röra sig på stamväg 67 mellan Seinäjoki och Kaskö.
– Det är en ganska liten mängd med tanke på att det på samma väg rör sig 150-800 övriga långtradare dagligen.
Jorma Vierula, verksamhetsledare för Södra Österbottens järnvägsförening tror att transporterna längs med landsvägen kommer att öka kostnaderna, vilket delvis påverkar lönsamheten inom skogsindustrin.
Enligt hans beräkningar gav banavsnittet med de nuvarande trafikmängderna 12-13 miljoner euro till området. Det här har även utretts i en undersökning gjord av Ruralia institutet vid Helsingfors universitet.
– Om trafikmängderna kunde öka till de rekordnivåer de var på år 2007, lite under 800 000 ton, så skulle de regionalekonomiska effekterna ligga kring 22-25 miljoner euro årligen, säger han.
Renoveringen är en lång process
Järnvägsbron över Kyro älv ligger i en s-formad kurva. Pekka Rajala, branschdirektör på Trafikledsverket anser att tågen skulle ha lättare att åka ifall kurvan skulle rätas ut. Det skulle kräva detaljplaneändringar och skulle kräva en dialog med bosättningen och fastighetsägare.
Endast planeringen skulle ta ett år eller två och lika länge för själva byggandet.
– Hur bygget framskrider beror på hur långt pengarna räcker. Här är ännu flera saker som är öppna, vilket påverkar byggandet, säger Rajala.
Artikeln är en översättning av Suomessa on 800 kilometriä surkeaa junarataa – katso kartalta, mistä liikenne on kielletty kokonaan. Översättning Juho Teir.