I det nya budgetförslaget för nästa år vill den ryska regeringen öka de militära utgifterna med 30 procent, till cirka 13,5 biljoner rubel eller omkring 135 miljarder euro.
Förslaget, som nu behandlas i det ryska parlamentet, innebär att minst 40 procent av statsbudgeten går till försvars- och säkerhetsutgifter.
Totalt beräknas de här försvarsutgifterna uppgå till 6,3 procent av landets bruttonationalprodukt, bnp. Siffran är historisk och den ryska presidenten Vladimir Putins Ryssland har aldrig satsat en lika stor andel på militären.
Medlemsländerna i Nato spenderar i medeltal 2,7 procent av bnp på militära utgifter.
En ekonomi i obalans
Finlands Bank förutspår att Rysslands bnp ökar i år med 3,5 procent. En ökning som främst hänger ihop med statens ensidiga satsning på krigsindustrin.
På Handelshögskolan i Stockholm anser man att Rysslands ekonomi mår sämre än vad den ryska regimen hävdar. De svenska forskarna menar att inflationen är betydligt högre än den officiella statistiken och att ekonomin inte växer lika mycket som regimen påstår.
Enligt Anders Olofsgård, biträdande chef för Östekonomiska Institutet vid Handelshögskolan, lider landet av en allt större ekonomisk obalans när allt mer pengar går till krigsindustrin samtidigt som det privata näringslivet går miste om investeringar.
– Den här budgeten kommer ytterligare att öka på inflationen. Den drabbar också offentliga investeringar i utbildning, hälsa och infrastruktur som är viktiga för en långsiktig ekonomisk utveckling.
– Det som händer är inte att outnyttjade resurser plötsligt strömmar in, utan man tar resurser från andra sektorer som omfördelas till försvarssektorn. Och det gör att den ekonomiska stimulansen i termer av ökad produktion och tillväxt blir väldigt liten.
Forskaren betonar att den här obalansen är ett stort hot mot både tillväxten och välfärden.
– Det finns en resistens i det ryska systemet. Men för varje månad de håller på och pushar ekonomin på det här sättet minskar tålamodet hos både befolkningen och eliten. Och då kommer man närmare och närmare en risk för en mer betydande krasch, säger Olofsgård.
Företagen får notan
Den ryska regeringen ser åtminstone i teorin mycket ljust på framtiden. Trots de stora utgifterna för anfallskriget, en internationell isolering och sanktioner förväntar sig staten att dess inkomster ökar nästa år med 12 procent.
Forskaren Sinikka Parviainen på Finlands Bank förklarar att Moskva vill hämta inkomsterna från skattehöjningar.
– Premiärministern meddelade förra veckan att man kommer att förlita sig mindre på olje- och gassektorn. I stället har man redan höjt skattesatsen för företag med 5 procentenheter från 20 till 25.
Vi har hittills inte hittat någon rykande pistol som skulle bevisa att Ryssland systematiskt förvränger den viktigaste ekonomiska statistiken
Sinikka Parviainen, Finlands Bank
Dessutom tänker regeringen höja hushållens avgifter för vatten, gas och el med 12 procent nästa år. Ett beslut som regeringen helst inte pratar högt om.
Redan nu pyr det ett missnöje i det ryska samhället eftersom de här utgifterna också i fjol höjdes med 9 procent.
Fejkade uppgifter
I en ny rapport betonar Handelshögskolan i Stockholm att officiella siffror från Ryssland har manipulerats för att upprätthålla bilden av en stabil rysk ekonomi.
Enligt forskaren Anders Olofsgård är de ryska ekonomiska siffrorna en del av regimens propaganda och därför bör de läsas med stor försiktighet.
– Vi har tittat mer kritiskt på de offentliga uppgifterna om inflationen, och vi är verkligen inte de enda som poängterar att nivån inte alls är trovärdig.
Enligt landets officiella statistik ligger inflationen nu på 9 procent. De svenska forskarna använde ett bredare utbud av data för att ta mått på den ryska ekonomin.
– Om man använder de här uppgifterna för att räkna ut vad den reala tillväxten är i Ryssland är så går man från plus 3,4 procent till att hamna i ett i ett minusintervall. Därför spelar det en väldigt stor roll även för den kortsiktiga bilden av den ryska ekonomin i vilken mån man till exempel litar på de här inflationssiffrorna.
Två feta år
Forskaren Sinikka Parviainen på Finlands Bank har en annan syn på de officiella uppgifterna från Ryssland.
– Vi har hittills inte hittat någon rykande pistol som skulle bevisa att Ryssland systematiskt förvränger den viktigaste ekonomiska statistiken. I stället har Ryssland helt enkelt slutat publicera siffror som är ofördelaktiga för dem.
Till exempel publicerar Moskva inte längre hur mycket olja landet pumpar upp. Utrikeshandeln publiceras bara som en absolut siffra av import och export. Och många stora företag har fått tillstånd att inte ge ut bokslut.
Parviainen påminner om att Ryssland har haft två ganska feta år bakom sig.
– Konsumenterna har spenderat, turismen har gått bra och tjänsterna har vuxit.
– Samtidigt är arbetskostnaderna mycket höga eftersom lönerna steg i genomsnitt med 18 procent det första halvåret i år. Samtidigt råder det en stor brist på arbetskraft. Räntenivån kommer också att hållas kvar på en mycket hög nivå.
Men också Finlands Bank anser att den ryska ekonomin går en dyster framtid till mötes. Enligt den senaste rapporten förutspår man att den ekonomiska tillväxten i Ryssland kommer avta de närmaste två åren.