Start

Moldaviens folkomröstning: Knappt ja till EU – och ”yttre inblandning utan motstycke”

Moldavierna är tydligt splittrade i fråga om vilken väg landet ska ta: Hälften vill vända sig mot väst medan den andra hälften blickar österut. Rysk inblandning, hotelser och trakasserier sägs ha förekommit under valet.

Moldaviens president Maia Sandu röstar.
President Maia Sandu, som representerar det liberala Partiet handling och solidaritet, röstade i söndagens val. Bild: Lehtikuva

Hälften av Moldaviens befolkning har röstat för ett framtida EU-medlemskap. Det visar en folkomröstning som har hållits i landet.

Folkomröstningen gällde huruvida Moldaviens förhoppningar om ett framtida EU-medlemskap ska förankras i landets grundlag.

Flera opinionsmätningar inför valet förutspådde en seger för den pro-europeiska sidan – men segermarginalen blev ytterst minimal.

EU-förespråkarna fick 50,39 procent av rösterna. Det innebär ett litet övertag på bara ungefär 12 000 röster.

”Folket har talat”

På X skriver Moldaviens sittande president Maia Sandu att ”folket har talat” och att Moldaviens EU-framtid nu är förankrad i konstitutionen.

”Vi kämpade rättvist i en orättvis kamp – och vi vann. Men kampen är inte över. Vi kommer att fortsätta att kämpa för fred, välstånd och friheten att bygga vår egen framtid”.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen kommenterar Sandus inlägg på X och gratulerar både henne och folket i Moldavien:

”Ni har gjort det igen! Inför Rysslands hybridtaktik visar Moldavien att det är självständigt och starkt, och vill ha en europeisk framtid!”

EU inledde anslutningsförhandlingar med Moldavien i juni. Landet ansökte om kandidatstatus kort efter att Ryssland invaderade Ukraina.

Förutom folkomröstningen om landets framtida riktning röstade moldavierna också om vem som ska leda landet.

Söndagens presidentval och folkomröstning kantades av en rädsla för våldsamheter och rysk inblandning.

”Starka försök utifrån att påverka resultatet”

President Maia Sandu kallar det preliminära resultatet för en attack mot Moldaviens frihet och demokrati.

Hon anklagar kriminella grupper, som samarbetar med utländska krafter, för att använda sig av pengar, lögner och propaganda för att påverka resultatet.

Enligt moldavisk polis har miljontals euro förts in i landet via kriminella nätverk med syftet att köpa nej-röster i omröstningen.

Nätverken kan kopplas till den moldaviska oppositionspolitikern och oligarken Ilan Shor. Shor lever i exil i Ryssland.

De moldaviska myndigheterna har under en längre tid beskyllt Ryssland för att utöva ett hybridkrig i syfte att destabilisera Moldavien.

Kreml nekar till alla anklagelser.

Moldaviens folkomröstning om att gå med i EU skedde med en inblandning från Ryssland eller dess ombud ”utan motstycke”, säger en talesperson för EU.

Enligt talespersonen utsattes Moldavien för aldrig tidigare skådad inblandning och hotelser i samband med valet.

Presidentvalet avgörs i en andra omgång

Sandu vinner presidentvalets första omgång, men utan enkel majoritet. Hon har ett stöd på 41,91 procent, när 97,7 procent av rösterna är räknade.

Hon utmanas av den ryskvänliga tidigare riksåklagaren Alexandr Stoianoglo som stöds av expresidenten Igor Dodon och hans socialistparti.

Inför valet visade väljarundersökningar att han hade ett stöd på omkring 10 procent. Han landade trots det på drygt 26 procent.

Stoianoglo lovar att ”återställa rättvisan” och att föra en ”balanserad utrikespolitik”.

Sammanlagt 11 kandidater ställde upp i presidentvalet och flera av dem är ryskvänliga.

Ifall väljare som röstade på de övriga 9 kandidaterna ställer sig bakom Stoianoglo kan resultatet avgöras till hans fördel.

Valet avgörs i en andra omgång den 3 november.

Källor: AFP, Reuters, AP