Vad har kvinnor i åldern 30–44 år gemensamt med pojkar och män i åldern 15–29 år? Enligt Bra sagt-projektets färska enkätundersökning är det just dessa grupper som drar sig undan samhällsdebatten just nu mer än andra.
För kvinnornas del var trenden märkbar redan för ett år sedan, men nu berättar också pojkar och unga män att de deltar mindre i samhällsdebatten än tidigare. Enligt forskarna är det ändå viktigt att alla känner att de kan delta i debatten.
– Det ökar förståelsen för olika bakgrunder och öden och minskar ojämlikhet och marginalisering, säger Anna-Maria Isola, ledande forskare vid Institutet för hälsa och välfärd (THL). Isola leder THL:s delaktighetsforskning.
Att alla känner att de kan påverka är också en säkerhetsfråga. Personer som känner sig utanför söker lättare uppskattning och gemenskap från till exempel grupper relaterade till brott eller droger, som olika gäng.
Diskussionerna har blivit för hätska
De sociala mediernas framfart ledde tidigare under 2000-talet till att särskilt de ungas och kvinnors åsikter fördes fram. Men nu verkar trenden vara en annan.
Enligt Bra sagt-undersökningen var den dåliga diskussionskulturen den överlägset vanligaste orsaken till att kvinnor mitt i livet sa att de drog sig ur debatten. Samma orsak framträdde tydligt även i svaren från unga män.
”Jag gillar inte att kommentera på till exempel Facebook. Saker missförstås med flit, eller så kan man inte diskutera sakligt utan att bli utskälld.” - Kvinna, 36
”All slags extremism och polarisering i diskussioner har ökat, så jag tycker inte det är meningsfullt att diskutera, till exempel online.” - Man, 24
”Jag vill inte bli en måltavla.” - Kvinna, 41
”Diskussionerna är numera hätska och man döms lätt för för många saker.” - Man, 24
Gemensamt ansvar för debatten
Digitala storföretag, som Meta, har också stört den finländska diskussionskulturen, säger Sitras programchef Hannu-Pekka Ikäheimo. Diskussioner på sociala medier styrs av algoritmer och kommersiella incitament. Särskilt kvinnor upplever trakasserier och försök till tystnad på digitala plattformar, berättar Ikäheimo.
Reglering på EU- eller nationell nivå skulle kunna underlätta situationen, men vi har alla också ett ansvar för hur debatten förs.
– Om vi på några år lyckats få diskussionskulturen på villovägar, så borde vi väl kunna rätta till den också, tror Isola.
Ikäheimo och Isola anser att särskilt de som har makt skulle kunna påverka detta med sitt eget exempel.
– Förändringen börjar med att politikerna tar skeden i vacker hand och börjar tala mer respektfullt om människor. Jag tror att man kan uttrycka sig skarpt utan att vara kränkande.
Var och en av oss skulle göra gott i att bemöta andra med välvilja och lyssna på vad de har att säga.
– När man lyckas skapa en förbindelse trots meningsskiljaktigheter, ger det en enormt bra känsla för båda parter.
Arbete och familj tar kvinnors tid
Många kvinnor mellan 30 och 44 år sa att de deltar mindre i diskussioner på grund av tidsbrist. Enligt Isola kan detta tyda på att jämställdheten inte är uppnådd, utan att ansvaret hopar sig för kvinnor.
Kvinnors karriärmöjligheter har förbättrats och deras karriärer uppskattas, men samtidigt faller ansvaret för exempelvis hushållsarbete och vardagsorganisation fortfarande ofta på kvinnor. När man samtidigt sköter jobb, barn och hem är det inte konstigt om det inte finns tid och ork att delta i samhällsdebatter.
Isola funderar på att kvinnor i denna åldersgrupp kanske också saknar en gemensam sak som de vill driva. En stark gruppidentitet ökar diskussionsaktiviteten. Tidigare hade kvinnor i trettio- och fyrtioårsåldern en moderskapsrörelse, nu kanske det inte finns någon motsvarande gemensam sak att driva, funderar Isola.
Unga män är inte intresserade
Samhällsdebatten intresserar helt enkelt inte, sa många unga män som svarade på Bra sagt-undersökningen. De som svarade motiverade däremot inte varför de inte är intresserade. Enligt forskare kan det vara så att de inte känner att diskussionskulturen är deras egen: att det i samhället inte talas om saker som intresserar dem och att politiken känns avlägsen.
För att hålla unga kvar i debatten borde samhällsfrågor diskuteras på ett mer begripligt sätt. Man borde använda ett språk som unga känner igen sig i.
Isola ger ett exempel från verkligheten: till Ungdomsarbetsförmedlingens utvecklingsgrupp ”Mikä vituttaa” anslöt sig många människor. När namnet ändrades till Ungdomsutvecklingsgrupp blev det mycket svårare att få nya deltagare.
Det skulle också vara bra om fler än bara experter och politiker fick komma till tals i medierna.
Unga mäns tillbakadragande kan också förklaras av att många av dem kanske inte har behov av att ingripa i orättvisor, funderar Isola.
– För en del kanske saker och ting är så pass bra att de inte känner ett stort behov av att driva frågor för sådana som blir orättvist behandlade.
Det känns lite som att samhället redan diskuterar de ämnen som är viktiga för mig, så jag tror inte att det hjälper att upprepa dem
Man, 20 år
Det finns förmodligen också de som inte känner sig delaktiga i samhället. Då känns det som om deltagande inte har någon betydelse.
Man kan prata också med en kratta i handen
Vanliga människor måste inte delta i samhällsdebatten, särskilt inte hela tiden. Om man däremot vill få sin åsikt hörd, men inte vill uttrycka den på sociala medier, så finns det andra alternativ. Samhällsdebatten kan vara mycket vardaglig, som att prata om sina tankar med en bekant lärare. Förutom lärare är det också journalisters och socialarbetares uppgift att lyssna på medborgarna.
Om man vill kan man till exempel också underteckna ett medborgarinitiativ eller kontakta en politiker direkt. Isola skulle också vilja se gem fler gemenskapsorienterade platser för diskussion. Till exempel vid kommunens arrangerade parkstädningar skulle man kunna byta tankar medan man krattar.
– På sociala medier ropar man ofta ensam, och det kan vara svårt att få igång en diskussion. Då uppstår inte heller känslan av att man kan påverka, säger Isola.
Hyvin sanottu / Bra sagt är Yles och Dialogpausstiftelsens gemensamma femårsprojekt. Projektet erbjuder olika möjligheter att delta i samhällsdebatter, blland annat genom Bra sagt-diskussionsfestivalen som i år arrangerades för tredje gången i september Dessutom arrangerar projektets olika partners egna diskussionstillfällen runt om i Finland året runt. Projektets avsikt är att stödja den finländska diskussionskulturen och skapa trygga diskussionsmiljöer.
Artikeln är en översättning av Anna Wilkmans artikel på finska på yle.fi ”Tutkimus: Julkisesta keskustelusta on tullut niin kärkästä, että nuoret miehetkin vetäytyvät siitä av”.