Start

Kaustby drabbades hårt av fågelinfluensan – men kommundirektören tror på pälsbranschens återkomst

Pälsbranschens svårigheter syns också i kommunernas ekonomi, i varierande grad. I Kaustby avslutade 20 farmer sin verksamhet i fjol och därför minskade skatteinkomsterna med 600 000 euro.

En stor pälsfarm med taket borta på de flesta hus.
Farmerna minskar i antal. Bild: Kalle Niskala / Yle

Fågelinfluensan satte lapp på luckan för många pälsfarmer. Och det märks inte minst i Kaustby i Mellersta Österbotten.

I Kaustby lade 20 farmer ner verksamheten och det ledde till att inkomsten från samfundsskatten minskade med cirka 600 000 euro i fjol jämfört med år 2022.

Nu försöker kommunen balansera sin ekonomi via sparprogram och genom att höja skattesatsen.

En del farmare tänker ändå köra igång verksamheten igen. Och även i Kaustby verkar man tro på branschens framtid.

– Vi tror starkt på att pälsbranschen repar sig, säger kommundirektör Minna Nikander.

Detta sägs samtidigt som riksdagen nu under hösten behandlar ett medborgarinitiativ om att förbjuda pälsnäringen.

Utvecklingen är oroande, om man frågar Minna Nikander.

– Pälsfarmning har varit ett starkt fundament i alla fyra österbottniska landskap. Därför skickade vi tillsammans en vädjan till regeringen att branschens framtid måste säkras, säger Nikander.

Branschen olönsam – men ses ändå som viktig i Nykarleby

I Nykarleby stängde fågelinfluensan endast en farm. Staden fick in cirka 400 000 euro mindre i samfundsskatt i fjol jämfört med 2022.

Den här minskningen förklaras av den stängda pälsfarmen och av en hel del andra företag, säger stadsdirektör Thomas Björk.

Men när han räknar på samfundsskatten drar han slutsatsen att pälsbranschen redan i flera år varit olönsam i Nykarleby.

Björk bedömer ändå att ett förbud mot pälsfarmning skulle vara ett hårt slag mot Nykarleby. Staden har flest farmer i hela landet.

Farmerna blivit färre en längre tid i Evijärvi

I Evijärvi säger kommundirektör Mikko Huhtala att nedläggningen av farmer på grund av fågelinfluensan inte skapade något stort hål i kommunens ekonomi. Evijärvi drog in cirka 300 000 euro mindre i samfundsskatt år 2023.

– Nedläggningen syns till viss del i skatteinkomsterna, men farmerna här hos oss blev färre redan före fågelinfluensan, säger Huhtala.

Farmerna har ändå sysselsatt mycket folk, så nedläggningarna har synts som en ökad arbetslöshet och i form av flera lediga hyresbostäder.

Enligt Huhtala är kommunens ekonomi ändå stabil och några akuta sparåtgärder eller skattehöjningar behövs inte.

Enligt Taloustutkimus undersökning är stödet för pälsbranschen nere på 39 procent.

Texten är en översättning och förkortning av Turkistarhojen lopettamiset tuntuvat kuntien kukkarossa – näin alan kriisi näkyy kolmessa pohjalaisessa kunnassa