Svenska Yle granskar den nya sexualbrottslagstiftningen som trädde i kraft i början av 2023.
Förut måste det förekomma våld eller hot om våld för att ett samlag skulle räknas som våldtäkt. Den viktigaste ändringen i lagen var att definitionen av våldtäkt nu bygger på samtycke. Våldtäkt är samlag med en person som inte deltar frivilligt i det.
Vår granskning visar att domstolarna visserligen har börjat sätta fokus på samtycke, men också att det hittills har väckts rätt få åtal där samtycke varit avgörande för en fällande dom.
Det har visat sig vara mycket svårt för rättsväsendet att i efterhand reda ut frågan om samtycke funnits mellan två parter, anser tingsdomare Antti Tapanila som har granskat ett trettiotal våldtäktsmål som omfattats av den nya lagen.
Kriminalkommissarie Kristina Boholm i Karleby vill för sin del försvara den två år gamla lagen.
– Jag tycker att den nya lagen behövs, säger Boholm.
Som en död fisk
Boholm har jobbat som polis i över 25 år. Sedan 2017 jobbar hon i en grupp som löser bland annat sexualbrott.
Just nu är Boholm förundersökningsledare och hon har hunnit ha många våldtäktsfall på sitt bord, både under den gamla och den nya lagens tid.
Den nya lagstiftningen har enligt Boholm bland annat rättat till en central brist som den gamla lagen hade när det gäller våldtäkt mellan två vuxna parter. Den gamla lagen tog inte hänsyn till fall där offret inte kunnat reagera.
Boholm säger att hon hunnit se flera sådana fall.
– Då polisen förhörde offret så kunde hon säga att hon blev så rädd att hon bara stelnade till, vilket är en möjlig reaktion vid en sådan här händelse. Och vid förhör med den misstänkte så kunde han säga att hon bara låg där som en död fisk och att vissa kvinnor helt enkelt är sådana.
Boholm våndades över att lagen inte gav de här våldtäktsoffren någon upprättelse.
– Det blev ju åtalseftergift på de fallen eftersom de inte uppfyllde brottsrekvisitet om våld eller hot om våld. Jag tyckte att det här var upprörande, för jag kunde förstå hur det i sådana situationer kändes för offret.
Nya lagen innebär mer jobb för polisen
Antalet brottsanmälningar om sexualbrott har ökat i hela landet sedan den nya lagen trädde i kraft.
Också Kristina Boholm har noterat ökningen, som är tydlig även i Österbotten.
Boholm tror att många är medvetna om den nya lagen. Frågan om samtycke har fått stor synlighet inte minst i media.
– Och sedan har vi också det att myndigheter är skyldiga att göra anmälan när det gäller underåriga. Allt det här kan bidra till att anmälningarna nu är fler än förr, säger Boholm.
Men det är inte bara fler brottsanmälningar som ger polisen mer arbete. Den nya lagen kräver också mer av förundersökningen än tidigare, berättar Boholm.
– Det är mer saker som måste bli utredda än förr. Vi ställer fler frågor både i förhör med offret och i förhör med den misstänkta.
Vad mer gör ni annorlunda?
– Man måste ta reda på det här med samtycke och hur det har kommit fram. Hur vet den ena parten att den andra har gett samtycke? På vilket sätt kom det fram? Man måste noggrant ställa frågor om det här.
Det vore viktigt att man skulle börja prata om sex och samtycke tillräckligt tidigt, både hemma och i skolan.
Kristina Boholm, kriminalkommissarie
Utöver det här sätter polisen också större fokus än tidigare på vad som hände före och efter den misstänkta våldtäkten.
– Och så är det viktigt att kolla telefonerna för att se vilka meddelanden som parterna kan ha skickat till varandra och hurdana meddelanden det är fråga om.
Tidigare behövde polisen närmast försöka klarlägga om det funnits våld eller hot om våld. Det räcker alltså inte längre. Efter lagändringen har det därför organiserats utbildning för poliser som jobbar med att lösa sexualbrott.
Vilka är de allra största utmaningarna med att lösa just sexualbrott?
– Det är nog att skaffa bevisning, för ofta så är det bara de här två parterna som har varit i samma rum och ingen annan vet någonting om själva händelserna. Därför tar vi noga fram all bevisning som bara finns och kollar upp allt som går att kolla upp.
Enligt Boholm prioriteras arbetet med att lösa våldtäktsfall högt, de ses som allvarliga brott.
Lagen börjar föra med sig förbättring, säger handledare för brottsoffer
Nathalie Wingren jobbar som handledare vid Brottsofferjouren och hennes uppfattning är att polisen börjat prioritera arbetet med sexualbrott mer än tidigare.
– Jag upplever att det har börjat gå lite snabbare, att de här brotten prioriteras högre. Jag har sett att det i alla fall försöks, säger Wingren.
Wingren vet att de långa rättsprocesserna ofta känns svåra för sexualbrottsoffer och därför är hon glad över det frö till förbättring som hon nu tycker sig se.
– Det är ett steg i rätt riktning att det börjar gå snabbare och om vi kan sätta mer resurser än förr på att lösa sexualbrott.
Våldtäktsoffer får bättre bemötande
Allra mest glädjer sig Wingren ändå över samtyckeslagens signalvärde. Sedan lagen infördes har våldtäktsoffer börjat bli bättre bemötta, säger hon.
– Vi märker att attityderna har förändrats. Vi är på väg bort från de här fördömande frågorna, till exempel om vad offret hade på sig för kläder. Den här typen av ifrågasättande som våldtäktsoffer ofta kunde uppleva förut och som kändes väldigt kränkande.
Att man inom rättsväsendet börjat sätta fokus på samtycke och på gärningspersonens ansvar att ta reda på att det faktiskt finns samtycke till sex, ser Wingren som oerhört viktigt.
– Såklart är det där som fokus ska ligga. Det här är den största förändringen vi ser hittills, att attityderna i samhälle och rättsväsende är på väg mot rätt håll.
På Brottsofferjouren ser man en strid ström av klienter, både sådana som först gjort brottsanmälan och därefter söker stöd och sådana som först kontaktar Brottsofferjouren för att få stöd och eventuellt överväga en brottsanmälan.
Fler vågar anmäla
Det är fortfarande inte lätt för våldtäktsoffer att göra brottsanmälan, säger Wingren. Men enligt henne ser den nya lagen ut att leda till en liten förbättring även på den punkten.
– Min erfarenhet är att tröskeln för att ta kontakt med oss och även för att brottsanmäla har sänkts. Offer för våldtäkt känner kanske att de har lite mer rättigheter på sin sida än tidigare då våldtäktslagen krävde att det skulle ha förekommit våld eller hot om våld. Det här är väldigt positivt, säger Wingren.
Samtidigt är Wingren mycket medveten om att det ännu inte tydligt går att se hur rättsväsendet har börjat tolka lagen.
Attityderna i samhälle och rättsväsende är på väg mot rätt håll
Nathalie Wingren, handledare på Brottsofferjouren
Också Wingren undrar om resultatet av lagen kommer att bli fler åtal och fler fällande domar.
– Tyvärr så ser vi att många motiveras att göra brottsanmälan och fler gör brottsanmälan, men samtidigt så visar det sig att utredningen hos polisen är väldigt utmanande. Bristen på samtycke kan vara svårt att bevisa.
Wingren påpekar att det därför är minst lika viktigt som tidigare att våldtäktsoffer exempelvis söker sig till vården och sparar otvättade kläder. På så vis kan man hitta spår av gärningspersonens dna och få bevis som stöder offrets berättelse.
– Ord står mot ord, vilket gör att det kanske inte går vidare till åtal om det inte finns andra bevis. Och då kan besvikelsen bli stor. Men min erfarenhet är ändå att brottsanmälan hjälper många offer att gå vidare från händelsen, också när åtal inte väcks. Få offer ångrar att de anmält, säger Wingren.
Polisen hoppas att särskilt unga får hjälp av nya lagen
Också kriminalkommissarie Kristina Boholm upplever att samtyckeslagen håller på att fostra samhället i rätt riktning.
Tyvärr händer det att polisen ser sexualbrottsfall där både offer och gärningsperson är väldigt unga.
– Vi har trettonåringar här på förhör ibland. Så det vore viktigt att man skulle börja prata om sex och samtycke tillräckligt tidigt, både hemma och i skolan, säger Boholm.
Boholm vill gärna också uppmuntra ungdomar som står inför nya sexuella möten att lära sig kommunicera med varandra. Frågor om samtycke tar inte bort romantiken, tvärtom.
– Och så tycker jag att man ska lyssna på sig själv, inte på sociala medier eller kompisar.