I början av december kom nyheten att projektbolaget Arctial planerar att bygga två aluminiumfabriker i Karleby och Kronoby. Blir planerna verklighet handlar det om såväl stora pengar som många arbetstillfällen.
Yle Österbotten har tittat närmare på bolagen som ligger bakom Arctial.
En av finansiärerna är det svenska investmentbolaget Vargas, som grundades 2014 av investerarna Harald Mix och Carl-Erik Lagercrantz. Bolaget ligger bland annat bakom batteriföretaget Northvolt, ståltillverkaren Stegra (tidigare känd som H2GS) och energilagringsföretaget Polarium.
Gemensamt för dem är att de dras med stora ekonomiska problem.
I slutet av november lämnade Northvolts vd Peter Carlsson sin post efter en turbulent höst då bland annat ett dotterbolag sökts i konkurs och 1 600 anställda varslats om uppsägning, varav de flesta på fabriken i Skellefteå. I fjol gjorde bolaget ett minusresultat på 4,3 miljarder kronor, eller cirka 380 miljoner euro.
Även Stegra och Polarium gjorde minusresultat på hundratals miljoner kronor vardera i fjol. Totalt visade Vargas resultat för 2023 ett underskott på 24 miljoner kronor, eller drygt 2 miljoner euro.
Utöver Vargas finansieras förstudien för Arctials aluminiumfabrik av det japanska investmentbolaget Mitsubishi Corporation, som är en del av Mitsubishi Group.
Mitsubishi Corporation har cirka 1 300 dotterbolag, och samarbetar med företag över hela världen. I oktober 2024 investerade bolaget i det finska fiskodlingsföretaget Finnforel. Tidigare i år ingick de ett strategiskt partnerskap med bränsletillverkaren Neste.
I fjol gjorde Mitsubishi Corporation ett resultat på 964 miljarder yen, eller ungefär 6 miljarder euro.
Också den finska statens finansieringsbolag Suomen Teollisuussijoitus, Tesi, är med och finansierar aluminiumprojektet. Ett eventuellt investeringsbeslut tas tidigast 2026. Blir projektet av är planen att produktionen inleds 2029.
Tillgång till ren energi en nyckel
Om aluminiumfabrikerna i Karleby och Kronoby blir verklighet är det den första nya satsningen på aluminiumtillverkning i Europa på över 30 år.
Bakom själva verksamheten ligger bolaget Rio Tinto, ett av världens största gruvbolag med 57 000 anställda i 35 länder. Företaget har huvudkontor i London och Melbourne och specialiserar sig på bland annat järn, koppar och aluminium.
I fjol hade Rio Tinto en omsättning på 54 miljarder dollar, eller cirka 51 miljarder euro. Som jämförelse uppgick Finlands statsbudget i år till cirka 88 miljarder euro. I fjol var bolagets resultat efter skatt 10,1 miljarder dollar, eller cirka 9,6 miljarder euro.
När det gäller aluminium har Rio Tinto ett tjugotal smältverk och raffinaderier i bland annat Kanada, Australien och Island. Smältverket på Island grundades 1969 och har idag en produktionskapacitet på drygt 200 kiloton aluminium per år.
Utgående från antalet potentiella arbetstillfällen kan man sluta sig till att tillverkningen i Karleby och Kronoby skulle bli betydligt större än så.
Enligt bolaget självt har det aluminium som de tillverkar på Island det lägsta koldioxidavtrycket i världen. All energi som används kommer från vattenkraft.
Tillgången till ren energi är också en av anledningarna till att Rio Tinto intresserar sig för Finland och Österbotten.
Flera skandaler de senaste åren
De senaste åren har det stormat kring Rio Tinto i flera repriser.
I slutet av 2020 blev gruvbolaget föremål för en skandal efter att sprängningar i västra Australien förstörde grottor som var betydelsefulla för den australiensiska urbefolkningen. Skandalen ledde till att tre chefer inom bolaget fick gå.
I början av 2023 hamnade Rio Tinto i blåsväder på nytt efter att man tappade bort en liten kapsel som innehöll farligt radioaktivt material i den australiska öknen. Kapseln hittades efter att myndigheter genomsökte en sträcka på totalt 1 400 kilometer.
Förra veckan rapporterade nyhetsbyrån Reuters om att de båda gruvbolagen Rio Tinto och BHP ställs inför rätta i Australien efter anklagelser om utbredda sexuella trakasserier vid företagens gruvor i landet. Advokatfirman JGA Saddler som driver fallet säger till nyhetsbyrån att de väntar sig att tusentals kvinnliga anställda ska ansluta sig till målsägarna.
I Europa har arbetarorganisationer anklagat Rio Tinto för att försöka begränsa strejkrätten, bland annat på Island. Bolaget har också haft en dispyt med det isländska statliga energibolaget Landsvirkjun i fråga om energipriser och produktionssätt. Rio Tinto hotade med att lägga ner produktionen på Island innan parterna nådde en överenskommelse i början av 2021.
I våras donerade Rio Tinto 1,5 miljoner dollar till isländska Röda korset för att stödja invånarna i staden Grindavik. Staden har drabbats hårt av de många vulkanutbrotten under året, och tusentals människor har tvingats lämna sina hem.
Källor: STT, Reuters